Creed

Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.

ANNONS
|

Fyrtio år gamla Rocky är en tvättäkta amerikansk filmklassiker. Sylvester Stallone boxades vidare i film efter film, av skiftande kvalitet (Rocky IV är en kalkon). Sluggersagan fick ett värdigt avslut med Rocky Balboa 2006. Eller rättare sagt så trodde alla att det var den sista Rockyfilmen, men Stallone ger sig inte. Med Creed sätter han punkt för Rocky en gång för alla. Eller?

I väntan på filmpremiärstart i en fullsatt salong kunde man fundera på ett och annat. Kan detta vara bra? Orkar 69-årige Sly att jogga upp för trapporna som leder till Pennsylvanias konstmuseum i Philadelphia?

Det visar sig snabbt att Creed, regisserad med glimten i ögat av 29-årige Ryan Coogler, är den första Rockyfilmen en gång till med fokus flyttat från Balboa till talangen Adonis (Michael B Jordan), som har ett sargat förflutet och som råkar vara son till Apollo Creed. Adonis vill ha Balboa som tränare, men han är inte lättövertalad.

ANNONS

Sedan de för genren obligatoriska scenerna med hopprep, sandsäckar och armhävningar, och en snudd på provocerande lång väntan på att Rockyfilmernas musikaliska ledmotiv Gonna fly now skall dra igång med full kraft.

Naturligtvis blir det också en genomsvettig fajt. Den äger rum i Liverpool där den på papperet oslagbare mästaren i lätt tungvikt Ricky Conlan (Tony Bellew) håller till.

Creed är faktiskt en riktigt bra boxningsfilm som i grund och botten handlar om åldrande och tidens gång. Stallone, som väljer en nedtonad linje, har blivit Oscarsnominerad/bästa manliga biroll. Rimligtvis måste han ha goda chanser att vinna.

ANNONS