Bokförläggaren Lena Pilborg har avlidit vid 79 års ålder.
Det är inte vanligt att en bokförläggare kan stoltsera med att ha uppfunnit en helt egen kategori litteratur. Men i det göteborgska litteraturlandskapet förhåller det sig faktiskt nästan så med Lena Pilborg och Tre Böcker Förlag.
Naturligtvis existerade böcker om Göteborg och Göteborgs historia innan Lena Pilborgs Tre Böcker Förlag påbörjade sin utgivning. Det gjorde hon inledningsvis som ett slags förlagsannex till de boklådor som länge var Tre Böckers huvudsakliga verksamhet.
Vi som hörde till hennes stora och aningen brokiga författarstall – bestående av allt mellan kyrkohistoriker och saxofonister – kan också vittna om hur skickligt hon lotsade projekt i hamn.
Men det var Lena Pilborg som i egenskap av bokförläggare samlade utgivningen, skapade ett slags brännpunkt och – med tiden – en förväntan hos läsarna.
Tack vare Lena Pilborg vande sig läsarna vid att det skulle finnas en Göteborgianahylla i en välsorterad bokhandel.
Det var i många år Lena Pilborg som fyllde dessa hyllor med titlar.
Det visade sig att de göteborgska läsarna längtan efter berättelser om Göteborg var så gott som omättlig. Lena Pilborg gav tidigt ut Sven Schånbergs böcker – bland annat det brokiga och i sin lärda väldighet fantastiska trebandsverket med ”Tala ve Kal”-spalter från Göteborgs-Posten. Tre Böcker förlag publicerade också ”Kals Odbok”
Och julen 1993 var en Tre Böcker-titel årets julklapp i Göteborg. Det var tecknaren Lars Gillis fascinerande verk ”Göteborg – bilder som inte fanns”. Plötsligt kunde vem som helst fundera över hur det egentligen såg ut vid Drottningporten på 1690-talet.
Även GP-medarbetaren Ingrid Wirsins ”Hus med hiskliga historier” blev en lokal bestseller, liksom Hans Sidéns ”60-talspop i Göteborg”.
Till dessa lokala bestsellers räknas naturligtvis också en lång rad av böcker med text och teckningar av Sture Hegerfors.
Lena Pilborgs bokutgivning har helt enkelt varit viktiga för den göteborgska identiteten.
Parallellt med Göteborgianaspåret var Lena Pilborg en framgångsrik deckarförläggare. Åke Edwardsons genombrottstitlar publicerades hos Tre Böcker. Sven Westerberg och Björn Hellberg var stabila läsarfavoriter – inte bara i Göteborg, Partille och Laholm, utan också bland de rikssvenska läsarna.
Vi som hörde till hennes stora och aningen brokiga författarstall – bestående av allt mellan kyrkohistoriker och saxofonister – kan också vittna om hur skickligt hon lotsade projekt i hamn. Författare kan emellanåt vara en smula yviga i sina visioner. Framför allt saknar författare ofta sinne för ekonomiska realiteter. Lena Pilborg hade en sällsam förmåga att med stor förståelse, gott humör och generositet hitta den balanspunkt som alla bokförläggare bör söka: balansen mellan det möjliga och det fantastiska.
Hon fick naturligtvis officiella utmärkelser för sina insatser – bland annat Göteborgs stads förtjänsttecken. Men den utmärkelse hon talade om med störst stolthet var att hon av Kals Åden utsetts till årets Ada 1989.
Lena Pilborg lämnar efter sig ett stort tomrum i den göteborgska bokvärlden.
Men det viktigaste arvet efter henne finns redan i hundratusentals göteborgska bokhyllor.
Missa inget från GP Göteborgiana!
Nu kan du få alla våra texter och reportage om det gamla Göteborg som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Göteborgiana. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
