Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Författaren Tove Alsterdal.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Alsterdal skriver med världen som utsikt

När Tove Alsterdal skriver sina böcker lägger hon ner mycket arbete på research. Hon vill ta reda på allt. - Det är ju påhittat men det ska ändå vara sant.

I en röd liten stuga på Åsöberget på Söder i Stockholm sitter Tove Alsterdal och skriver. Från stugan har hon fin utsikt över Tegelviken och på andra sidan skymtar Waldemarsudde och Djurgården. Området på berget är kulturreservat sedan 1950-talet och sammanlagt ligger här ett trettiotal kåkar.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

- Jag tycker om att ha en arbetsplats att gå till, jag vill inte sitta hemma mitt i tvätten och skriva. Och vägen hit blir en skön promenad.

För en dryg månad sedan fick hon pris för sin senaste bok Låt mig ta din hand, som utsågs till Årets bästa svenska kriminalroman av Svenska Deckarakademin med motiveringen: ”En utstuderad och språkligt nyanserad väv av mysterium och samtidshistoria”.

- Det alltid roligt att få bekräftelse och jag hoppas att fler nu upptäcker och läser boken, säger Tove Alsterdal.

Boken utspelar sig både i Jakobsberg och i Buenos Aires, Argentina, och går delvis tillbaka till 70-talet. Här väver hon in historiskt sanna historier i sina fiktiva. Två systrar försöker i nutid spåra sin mamma som försvann under militärjuntans styre.

- Jag växte upp i 70-talets Jakobsberg och dit kom också de latinamerikanska flyktingarna. Jakobsberg byggdes upp under 60-talet och alla som bodde där på 70-talet kom från olika håll – kom man inte från Tornedalen eller Värmland så kom man från Argentina. Det var blandad bebyggelse och en bit modernt Sverige, vi hade tre kvinnliga kommunalråd redan då. Det var den andan och tiden jag ville jag skildra.

För Tove Alsterdal innebar det att digert förarbete, bland annat med resor till Buenos Aires för att uppleva miljöerna på plats och får svar på olika frågor.

- Vad åt man? Vad drack man? Drack man inte vin utan öl när man festade där på 70-talet så ska det stå öl. Och jag har gått längs gatorna och de hus jag beskriver finns på riktigt. Jag är helt besatt av att allt ska vara rätt, från de små detaljerna till de stora politiska händelserna. Och jag tycker att forskandet är en väldigt rolig del av arbetet.

Tove Alsterdal har alltid tyckt om att skriva och är journalist och dramatiker i grunden. Tidigare har hon arbetat med radio, tv, dramatik och film.

- Jag jobbade med tv-nyheter och då har man kanske en och en halv minut på sig att berätta om ett skeende. Men verkligheten är sällan så enkel och jag längtade efter att gå djupare, berättar Tove Alsterdal, som började frilansa och skriva dramatik.

Det har resulterat såväl i filmmanus som pjäser för vuxenteater och för barn, bland annat en julkalender för radion och sommarlovsteater.

Hennes första bok, Kvinnorna på stranden, kom ut 2009 en deckardebut som rosades av många kritiker. Den handlar om modern slavhandel och utspelar sig i Paris, New York och vid Medelhavet.

- Egentligen var det en filmidé från början men eftersom den äger rum sig i sex länder fick jag veta att den skulle kosta 40 miljoner och bli för dyr att göra, berättar Tove Alsterdal.

När hon började skriva om historien som en bok var det först inte som en deckare.

- Man kan säga att formen hittade mig och när jag lät den bli en spänningsroman eller thriller, då kom berättelsen till sin rätt, den blev mycket bättre.

Hon har fortsatt på det inslagna spänningsspåret.

- Jag upptäckte hur bra mina berättelser passade som deckare, jag hade redan bok nummer två, som handlar om Tornedalen, i huvudet.

Visst har hon fått pikar av människor som menar att hon valt deckarspåret bara för att tjäna pengar.

- Men det var faktiskt aldrig intressant. För mig är det bästa med spänningsromaner att läsarna blir engagerade i historierna. Det är viktigt att de är delaktiga, är med och löser gåtan och följer med på hela resan och upptäcker det som döljer sig under ytan. För i mina böcker byter människorna väldigt mycket identitet. De utger ofta för att sig för att vara någon annan än de egentligen är.

Under arbetet med en ny bok har hon en annan professionell deckarförfattare som hon kan testa och prova sina idéer med, klasskamraten från Kalix Folkhögskola Liza Marklund. De är varandras redaktörer och mer än så.

- Vi har bollat, diskuterat och analyserat både texter och jobb mellan oss under alla år sedan tiden i Kalix. När vi skriver våra böcker jobbar vi ihop hela vägen, från idéstadiet till färdig bok. Jag för henne och hon för mig. Kör man fast kan man ringa och då vet den andra vem karaktären är – och kan föreslå hur man går vidare, säger Tove Alsterdal.

Samarbetet har pågått i mer än tjugo år, på senare år bli mer professionaliserat. Kan duon inte ses, träffas de via mejl eller skype

- En författare är inte betjänt av att ha en som kliar en på ryggen, man vill ju verkligen att den som läser kommer med konstruktiv kritik. Att få det är oerhört värdefullt och utvecklande.

Tornedalen har en speciell plats i Tove Alsterdals hjärta. Här har hon en del av sina rötter. Hennes mamma föddes och växte upp i gränsbyn Karungi, vid Torneälven, ett par mil uppströms Haparanda. Där tillbringade Tove sina somrar som barn och ungdom.

- Mormors hus finns kvar i släkten och nu tar jag med mina tre döttrar dit varje sommar. Det känns viktigt, säger hon.

Att Tove Alsterdal är intresserad av samhällsfrågor och världen runt omkring märks tydligt i hennes böcker.

- Pappa var journalist och bevakade politik och samhällsengagemanget har alltid funnits med i familjen. Det var mycket diskussioner kring köksbordet och på släktkalasen, berättar hon.

På släktträffarna diskuteras det fortfarande samhälle och politik, hennes kusin Sven-Erik Bucht är nybliven landsbygdsminister.

Mamma Elsa (Bolin född Bucht) var en viktig förebild för Tove Alsterdal. Hon var utbildad socionom och arbetade som biträdande socialdirektör. Hon startade Sveriges första kvinnojour och var också ordförande när Riksorganisationen för kvinnojourer bildades 1984. Hon blev senare medicine hedersdoktor vid Umeå universitet.

- Hon var verkligen en föregångare som gjorde det hon trodde på och gick sin egen väg. Vid 60 sa upp sig, undervisade, föreläste och forskade kring kvinnors tysta kunskap inom vården och satte ord på deras yrkeskunskap.

Hon vet vad nästa bok ska handla om men Tove Alsterdal väntar en bit in på det nya året med att dra igång arbetet på allvar. Först ska hon ut på turné med Norrbottens Big Band.

- Torbjörn Ömalm har skrivit ny instrumental musik där han plockar upp influenser från finsk, tornedalisk och samisk musik. Och jag skriver på en text som ska hålla samman konserten.

Texten blir någon form av poetiskt berättande om bilden av Tornedalen. Längtan bort och längtan tillbaka.

- Jag ska själv vara med på scenen och läsa den under konsertturnén i februari. Det ska bli roligt. Det är skönt att vara en del i andras projekt ibland.

Fakta: Tove Alsterdal

Yrke: Författare, journalist och dramatiker

Född: 1960 i Malmö

Bor: I Stockholm, sommarställe i Ådalen

Familj: Tre döttrar

Aktuell: Boken Låt mig ta din hand, som utkom tidigare i år utsågs nyligen till Årets bästa svenska deckare.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.