Du har blivit med nytt band. Hur hittade du det?
- Jag hittade det nere på gatan faktiskt, förra våren. Jag skulle gå ner och köpa en glass på gågatan i Haga men fastnade framför ett gäng som stod och spelade. Vi bytte kontaktuppgifter direkt men det dröjde fram till januari i år innan vi började spela ihop.
Instrumentmässigt är det en ganska stor förändring från ditt förra band. Hur har soundet utvecklats?
- Vi gjorde vår allra första spelning i förra veckan och live har det blivit ösigare. Det finns en oerhörd glädje när vi ställer oss på scen. Tidigare körde jag med en mer klassisk rocksättning. Nu kör vi mer åt bluegrasshållet med banjo, mandolin, pedal steel och sådär.
Det har gått ett år sedan du släppte ditt debutalbum Down the line. Jobbar du med något nytt?
- Just nu ska vi bara spela så mycket live vi kan, men visst har vi nya grejer. Jag jobbar som servitris här i Göteborg och jag hittar mycket inspiration därifrån. Man hör många bra historier att ta avstamp i textmässigt. Musiken kommer mer naturligt, den behöver jag inte forcera. Förhoppningsvis kan vi spela in en ny skiva till hösten.
Du syntes bland annat som finalist i GP Scen och deltagare i The Voice. Hur påverkade det dig som artist?
- Känslan är att man gått in djupare i det man gör efter allt det där. Det var otroligt nyttigt att se sig själv på tv. Jag utvecklades jättemycket.
I somras blev du omskriven när du fick spela en låt för Bruce Springsteen som kom och åt på din restaurang. Vad fick du med dig från det mötet?
- Han gav mig en del tips, men det var mest han som frågade mig saker. Fast jag kände igen mig i mycket av det han berättade om att jobba hårt, slita och aldrig ge upp.
