Både Hanna Stjärne och SR-chefen Cilla Benkö konstaterar att den föreslagna finansieringen kommer att leda till neddragningar.
– Det är klart att det får konsekvenser för oss. SVT är ju redan i dag mitt i ett stort sparpaket. Vi måste sänka våra kostnader med 400 miljoner kronor årligen, säger Hanna Stjärne till TT.
Om förslaget går igenom blir det enligt henne färre journalister och färre program. Utredningen tar inte tillräcklig höjd för SVT:s kraftigt ökande kostnader för säkerhet och beredskap, anser Stjärne. Hon tycker också att det är "häpnadsväckande och faktiskt helt unikt i modern tid" att ledamöterna inte har kunnat enas.
Oenig kommitté
Även Cilla Benkö säger att en bred politisk konsensus är avgörande för ett stabilt Sveriges Radio. Dessutom framhåller hon att det saknas två miljarder kronor för de kommande åtta åren.
– Det jag hör är att det här kommer att leda till en gradvis nedmontering av Sveriges Radio. Vi kommer att behöva lägga ner program och ha färre journalister, i ett läge då vi just har genomfört en av de största besparingarna i Sveriges Radios historia, säger hon.
Jan Scherman, tidigare vd för TV4 och aktiv i föreningen Oberoende Public Service, är också kritisk.
– Det hade varit mycket ärligare av Tidöpartierna att säga, "vi tycker att public service kan bli mindre och att man kan minska på mångfalden, vi tycker att man inte ska ta lika mycket hänsyn till etniska minoriteter eller jämställdhetsfrågor". I stället låtsas man att den här draken är någon slags snäll brumbrumbjörn.
Armlängds avstånd?
Att public services oberoende skrivs in i lagen är positivt enligt Cilla Benkö. Men hon ser också frågetecken kring oberoendet, när politiker under tillståndsperioden ska kunna beställa forskarrapporter om verksamheten.
– Gäller fortfarande det som har varit konsensus i Sverige – att det ska vara ett tydligt armlängds avstånd?
Medieforskaren Ulrika Andersson, från SOM-institutet vid Göteborgs universitet, ser att skillnaderna mellan blockens inställning till finansiering speglar utvecklingen där förtroendet för public service har minskat bland dem som står till höger politiskt.
– Samtidigt ska det sägas att även om man sympatiserar med högern eller Sverigedemokraterna, som är gruppen med lägst förtroende, är public service fortfarande de aktörer som man har störst förtroende för.