Utredningen uppges innehålla förslag på samordning av SVT, Sveriges Radio och Utbildningsradion, en skrivning om minskad närvaro i sociala medier och att dra ned på det textbaserade utbudet på nätet.
Ester Pollack, professor vid Stockholms universitet, oroar sig för innehållet i utredningen, som enligt henne kan innebära mindre pengar, smalare uppdrag och fler kontrollinstanser för bolagen.
– Det finns ju en massa risker med det, och det är ju att public service blir ett stympat företag med ett stympat uppdrag, säger hon.
Sport och nöje
I direktiven står att underhållning och större sportevenemang som regel kan skötas av kommersiella aktörer.
Men Pollack påpekar att programmen som fångar den stora publiken också gör att människor upptäcker det smalare innehållet som de annars inte skulle ha tagit del av.
Det har också funnits en kritik från tidningsföretag om att SVT har för mycket text på sina sajter.
– I de länder där det finns ett starkt public service finns också starka kommersiella medier. Det har inte alls den där effekten som man målar upp någon sorts skräckbild av. Ett fritt, oberoende, starkt public service skapar betydligt kunnigare medborgare, säger Pollack.
Svårt beräkna kostnader
Den ekonomiska osäkerheten har gjort det svårt att beräkna vilka resurser public service-bolagen ska ha i sändningstillståndet som löper på åtta år, enligt Göran Hägglund.
– I en tid när vi inte vet vad en paprika kostar i morgon förväntas vi blicka framåt och säga hur stora resurser de här företagen ska ha 2033. Det ligger i sakens natur att det inte är helt enkelt att pricka rätt, sade han i april till tidningen Journalisten.
Fakta: Public service-kommitté
I februari 2023 tillsattes en parlamentarisk kommitté med representanter för alla riksdagspartier för att föreslå reglering av public service-uppdraget perioden 2026–2033.
Tidigare KD-ledaren Göran Hägglund är ordförande för kommittén.
I svensk public service – radio och tv i allmänhetens tjänst – ingår SVT, Sveriges Radio och Utbildningsradion.