I tio år har Agri Ismaïl arbetat med sin debutroman men när den nu ges ut är ämnena brännande, han skriver om ekonomiska kriser och kurders situation som bollträ i en förändrad politisk verklighet.
– Jag fick en refusering från ett förlag i USA först med kommentaren ”vem bryr sig om finanskrisen 2008”. När den nuvarande krisen började sade folk ”vi trodde på låg inflation och låga räntor i evighet”, men det enda säkra är att det här kommer att fortsätta, säger han och ritar toppar och dalar med pekfingret.
Agri Ismaïl är affärsjurist och har arbetat i både London, Dubai och irakiska Kurdistan – som hans debutbok också utspelar sig i. Till Storbritanniens huvudstad anlände han samma dag som investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs.
– Det var en intressant tid, för det visade sig att allt finansbolagen hade att sälja, de här avancerade finansiella produkterna, var helt värdelösa, ingen ville ha dem.
Svårt att skriva om kurder
Agri Ismaïl växte upp i Sverige med föräldrar som flytt från irakiska Kurdistan och Saddam Husseins skräckvälde. Diktatorn var ett spöke som hemsökte hans uppväxt – utan att han visste så mycket om honom. De flesta svenskar visste inte heller vilka förföljelser kurderna utstått – eller ens att de var ett eget folk.
– Mitt första år i skolan skulle alla rita en flagga från landet de kom ifrån och jag hade gjort en kurdisk flagga. Min lärare som på alla sätt och vis var fantastisk, inget ont om henne, men hon sade ”det är inte en riktig flagga, du måste göra den irakiska flaggan", säger Agri Ismaïl som fortfarande minns sin mammas min när hon såg den.
Han har haft svårt för att skriva skönlitterärt om kurdiska öden.
– Jag skriver om ett folk för ett annat folk och i den rörelsen är det väldigt svårt att undvika exotifiering eller en propagandistisk ”vår kamp är viktig – gör den till er”. Men här var det användbart inom ramen för det jag ville skriva om.
Pappan Rafiq i boken ville leda det kommunistiska partiet genom den kurdiska frihetskampen i Irak, vilket gör att familjen måste fly till Teheran. Xezal har en mer borgerlig strävan efter fina jobb och fördelaktiga giftermål för sina barn.
Finansiellt betingade beslut
Men familjen måste fly även från Iran. De tre barnen Mohammed, Siver och Laika sprids i vuxen ålder över världen. Mohammed jobbar i Londons brutala finansbransch – yrket där Agri Ismaïl nästan "jobbade ihjäl sig".
– Vi var på jobbet hela tiden och skönlitteratur speglade de få stunder som vi hade utanför det, så jag ville hitta ett sätt att skildra jobb och pengar, säger han.
Under arbetet med en essä för tidskriften Glänta fördjupade han sig flera månader också i ekonomins historia. De beslut vi tar ofta är finansiellt betingade, hävdar han.
– Folk kanske inte har råd att skilja sig – för hur gör man med bolånet. Så mycket av det som är vårt egna individuella driv är egentligen hur pengarna styr oss, säger han och berättar att hans egen utbildning till jurist var "en invandrarsongrej".
– Det är väldigt stabilt jobb i jämförelse med att vara kulturverksam.
Agri Ismaïl speglar syskonens kamp för att försörja sig – Siver säljer lyxprodukter i Dubai och Laika utför högfrekvenshandel med en tillvaro helt levd på nätet. Boken gestaltar samtidigt det ekonomiska systemets centrum i olika städer under olika tider.
Bankerna går fria
Men medan Ismaïl följer de ekonomiska kriserna genom världen hade han filmen "Wall Street" i bakhuvudet, för trots att Oliver Stone gjorde den i kritik mot börsmarknaden blev hänsynslöse Gordon Gecko en hjälte bland unga strebrar.
– Samma med Scorseses "Wolf of Wall Street": en sådan nivå av rikedom är svår att skildra utan att det känns som "jag ser kritiken men vad coolt att kunna agera sådär”.
Alltså fyller Agri Ismaïl boken med ekonomins skuggarbetare och förlorare: gästarbetare utan rättigheter i Dubai, städare i London och alla som protesterar mot bankernas bonusar vid G20-mötet. Men bankerna drabbas inte längre av några konsekvenser, konstaterar Agri Ismaïl – de gör rekordvinster medan hushållen lider.
– Devisen ”Too big to fail” som startades kring 2008-krisen ter sig sann: det är väldigt svårt att ge böter för bankerna som motsvarar det som sker.
Fakta: Agri Ismaïl
Född: 1981
Bor: Stockholm
Gör: Affärsjurist, författare och kulturskribent. Han skriver kritik och kulturdebatt i Expressen och har publicerats i bland annat Glänta, Ord & Bild och The White Review.
Familj: "Fru från USA som är konstvetare på Uppsala universitet, ett två år gammalt barn och en hund. Mina föräldrar och min syster bor i Kurdistan."
Aktuell: Med debutboken "Hyper" som ges ut på svenska och samtidigt på det engelska förlaget Chatto & Windus.
Läser gärna: "Det finns vissa förlag som jag tycker gör intressanta saker. Fitzcarraldo Press som har typ fyra av de fem sista Nobelvinnarna, och Nirstedts i Sverige. Jag tycker om att bli överraskad i form, sedan finns det författarskap jag följer". Som exempel ger han Bhanu Kapil, Kate Zambreno, Brian Evenson.
Fakta: Agri Ismaïl om:
... kurdernas situation efter Sveriges ansökan till Nato:
– Det är så intressant att se hur sådana här svängningar kan hända väldigt snabbt. Samtidigt som den stora majoriteten hade varit högst kritiska mot Erdogan förut och positivt inställda mot kurder, särskilt efter hela hjälpen mot Isis (terrorrörelsen IS, reds. anm). Sedan är det inte politiskt gynnsamt längre, en vändning händer. Kurdisk historia är den vändningen, från användbar till icke användbar. Det är inget nytt men det är väldigt tråkigt att se det hända i Sverige där det finns en stor kurdisk diaspora.
... att upptäcka litteraturen:
– Det finns en saga om en liten ödla som är jätterädd i en magisk skog där alla djur är större. Så äter den sig till att bli stor och i nästan alla andra sagor skulle han ha blivit hjälten – men här blev han en diktator. Jag läste den när jag var sex, sju och den var otroligt viktig. Den fick mig att omvärdera berättelsen. Man var van vid Disney där man instinktivt vet hur det kommer gå. Här gick det inte så, och det var spännande."
... litteraturpreferenser:
– Jag tycker om en viss sorts litteratur som länge varit impopulär, särskilt i Sverige. Systemromanen – amerikansk 70- och 80-talslitteratur. Men också den litteratur som tar ett större avstamp i modernismen. Det händer inte bara i Sverige utan i Storbritannien också: vi kom till en punkt där det blev för svårt och så vill vi skriva i princip 1800-talsromaner igen, men där folk har mobiler och instagram. Men vi hade hundra år av andra saker som var intressanta som kanske är värda att titta på.