Påvedockan i vax heter "La nona ora" – den nionde timmen – vilket syftar på Jesu död på korset. Men varför ska statyn av den tidigare påven, Johannes Paulus II, ligga helt oskyddad på röda mattan utanför utställningsentrén? För att använda även korridoren, förklarar Maurizio Cattelan krasst och börjar skämtsamt agera närgången museipublik som värdarna artigt måste hantera.
En av samtidens mest betydelsefulla men också en "vanvördig" konceptuell konstnär – så presenteras han av museet. Vaxpåven från 2009 har dock inte hindrat Vatikanen – som i år för första gången har en egen paviljong på Venedigbiennalen – att be honom att göra ett verk. Den nuvarande påven Franciskus har lovat komma på besök.
Cattelan och hans assistenter ska måla "nedtagningen", en stor muralmålning av en död kropp som tas ner från ett kors, berättar han. Det kan vara Jesus eller vem som helst.
Han frågade aldrig varför Vatikanen valde just honom berättar han, men tror samtidigt att "La nona ora" en dag kommer att visas i en kyrka.
Byxorna
Cattelan beskrivs ibland som en upptågsmakare, och har också dragit ner byxorna på konstvärlden bland annat genom att tejpa upp en banan på konstmässan i Basel och få den såld för en fantasisumma.
Men även om han som person älskar att skämta vill han inte att konsten ska uppfattas så.
– Den här upptågsmakarfiguren överskuggar min konst. När väl alla rykten kring min person har tystnat kan vem som helst gå djupare in i olika aspekter av mina verk som knappt blivit analyserade förrän nu, skriver han i en mejlintervju före visningen i Stockholm.
"Den tredje handen" heter utställningen och för att göra den krävde Maurizio Cattelan att, med hjälp av museichefen Gitte Ørskou, få visa sin egen konst i dialog med valda verk ur museisamlingen. Han har använt samma grepp förr men aldrig tidigare med samma allvar.
Magkänsla
Hans Hitlerdocka knäböjer nu under Roy Lichtensteins pekfinger som uppfordrande möter betraktaren.
Cattelan jobbar utifrån magkänsla och är allergisk mot auktoriteter. Den egna långfingerstatyn i marmor (en hand i fascisthälsning som fått alla fingrar kapade utom ett) tronar nu i en sal tapetserad med cirka 250 museiverk hängda exakt på samma sätt som i Moderna Museets förråd, många sällan visade.
Det kan samtidigt tolkas som ett långfinger riktat rakt mot museet självt.
Fakta: "Den tredje handen"
Visas 24/2 2024–12/1 2025.
Omfattar verk av Maurizio Cattelan som möter konst av konstnärer ur Moderna Museet samling. Konstpubliken ges möjlighet att upptäcka flera konstnärskap.
Bland de utvalda verken finns en stor installation med nyrestaurerade dockor av schweiziska Eva Aeppli, ett videoverk av finska Eija-Liisa Ahtila och svenska Cecilia Edefalks serie närmast sakrala målningar av en ljus kvinnogestalt -- "Elevator".
Fakta: Marurizio Cattelan
Född 1960 i Padua, Italien. Har de senaste 30 åren bott i Milano och New York. Växte upp med en pappa som var långtradarchaufför och en mamma som var städerska. Jobbade först som snickare och blev konstnär utan att ha gått någon konstskola. "Länge mådde jag dåligt över det. I dag är jag tacksam, jag tror att det hjälpte mig att tänka självständigt", skriver han en mejlintervju.
"När jag såg Truffauts film 'De 400 slagen' trodde jag att det var en film om mitt liv. Den var en uppenbarelse. För första gången insåg jag att inte allt i mitt liv fram till det ögonblicket skulle kastas bort och glömmas: det kunde bli levande material att jobba med."