Målningen 'Batavernas trohetsed till Claudius Civilis', av Rembrandt Harmensz van Rijn får vara kvar på Nationalmuseum i Stockholm.
Målningen "Batavernas trohetsed till Claudius Civilis", av Rembrandt Harmensz van Rijn får vara kvar på Nationalmuseum i Stockholm. Bild: Jurek Holzer / SvD / TT

Anonym donation räddar "Batavernas trohetsed"

Den världsunika Rembrandtmålningen "Batavernas trohetsed" får stanna kvar på Nationalmuseum. En anonym donation gör det möjligt att låta konstverket vara kvar på museet i 7,5 år framåt.

ANNONS

– Jag tycker att det är ett bra beslut, så klart. Det är bra för Konstakademien och det är bra för Nationalmuseum och det är bra för Sverige, säger Elisabeth Alsheimer Evenstedt, ständig sekreterare i Konstakademien.

Beslutet, som fattades på Konstakademiens möte under måndagskvällen, var enhälligt. En anonym donator har trätt in och bidragit med en summa pengar som gör att Konstakademien kan fortsätta att deponera målningen på Nationalmuseum.

Donatorn vill på så sätt stödja "två viktiga institutioner i svenskt kulturliv. Båda är i behov av ekonomiska bidrag för att vårda och utveckla sina respektive uppdrag", skriver Konstakademien i ett pressmeddelande. Att målningen blir kvar på Nationalmuseum är avgörande för donatorns beslut. Enligt uppgift är museets "hyresavgift" för konstverket fortsatt 400 000 kronor per år.

ANNONS

Även Per Hedström, tf överintendent på Nationalmuseum, är nöjd med lösningen.

– Det är väl den typ av lösning vi hade hoppats på egentligen. Alltså att få någon typ av hjälp med det här i den här situationen. Det är ju optimalt, kan jag tycka.

Per Hedström vet inte vem donatorn är.

– Nej, jag vet inte. Det är, såvitt jag förstår, en kontakt som Konstakademien har. Men det här får ni fråga Konstakademien om.

Hyra på 400 000

Under hösten har både Zornmuseet i Mora och Östergötlands museum i Linköping anmält sitt intresse för att visa "Batavernas trohetsed" i utställningar som skulle sätta in målningen i nya sammanhang och för en ny publik. I det nya avtalet mellan Konstakademien och Nationalmuseum understryks också möjligheterna både till nationella och internationella utlån under kortare perioder.

– Om Nationalmuseum och Konstakademien är överens om att målningen ska lånas ut till en annan konstinstitution som uppfyller alla villkor så förlängs depositionstiden på Nationalmuseum, säger Elisabeth Alsheimer Evenstedt.

"Batavernas trohetsed till Claudius Civilus" har funnits i Sverige sedan 1700-talet – och lyfts ofta fram som en av den svenska museivärldens verkliga klenoder.

Men i höst har det uppstått debatt kring målningen, som sedan 1864 har hängt på Nationalmuseum i Stockholm. Museet äger nämligen inte konstverket, utan har haft det "till låns" från Konstakademien – sedan 2018 mot en årlig avgift om 400 000 kronor.

ANNONS

När Nationalmuseums ekonomi blev ansträngd förklarade museiledningen att hyran var för dyr. Då uppstod en diskussion om att Konstakademien i stället skulle låna ut målningen till Rijksmuseum i Amsterdam, där Rembrandts andra paradverk "Nattvakten" hänger.

Väckte kritik

Förslaget väckte stark kritik, även inom Konstakademien.

– Man schackrar med ett av våra viktigaste kulturarv. Det riskerar att bli en kulturskandal som spiller över på Konstakademien men också på Nationalmuseum och kulturdepartementet, sade Carl-Johan Malmberg, som har skrivit en bok om målningen och som själv är hedersledamot i Konstakademien sedan 2016, till TT.

Elisabeth Alsheimer Evenstedt tycker att debatten har varit berättigad, om än ansträngande.

– Det har varit påfrestande för båda organisationerna, för både Nationalmuseum och Konstakademien. Men det är Rembrandt och målningen som är i fokus för samtalet och så länge det har rört sig om just det, en stor betydande målning, så har det varit berättigat.

Fakta: "Batavernas trohetsed"

"Batavernas trohetsed till Claudius Civilis” har hängt på Nationalmuseum sedan 1864. Målningen beställdes till det nybyggda rådhuset i Amsterdam och hängdes upp där 1662. Men beställarna var missnöjda med verket, som var tänkt som en symbol för den fria republiken, och den stora duken skickades i retur till Rembrandt för att han skulle justera den.

Uppdraget hade först gått till Rembrandts elev, Govaert Flinck. Denne avled dock i förtid och hann inte göra klart beställningen.

Målningen ropades in på auktion i Amsterdam 1734 av Nicolaas Kohl som var gift med Sophia Grill. Via hennes svenska släktingar fördes tavlan sedan till Sverige. “Batavernas trohetsed till Claudius Civilis” donerades 1798 till Konstakademien av Anna Johanna Grill och året därpå deponerades tavlan i Akademiens nya lokaler på Fredsgatan.

Länge hängde målningen på Nationalmuseum utan avtal med Konstakademien. När museet renoverades lånades tavlan mellan 2015 och 2018 ut till Rijksmuseum i Amsterdam, National Gallery i London och till Göteborgs Konstmuseum. Men 2018 tecknades ett avtal som innebar att Nationalmuseum fick låna verket för motsvarande 400 000 kronor per år.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS