Maggio längtar till stadion

Michael Jackson och U2 har gjort det. Precis som Rolling Stones och Bruce Springsteen. Lördagen den 13 augusti är det Veronica Maggios tur. Då intar Sveriges största kvinnliga artist Stockholms Stadion.

Drömmer och längtar

- Jag har förberett mig för det här hela sommaren. Jag har gått omkring och tänkt och drömt. Nu handlar det mest om att hålla förväntningarna i schack, så att det inte blir som på en nyårsafton där man har planerat för mycket. Sedan sitter man där vid tolvslaget, ensam och lite för full, säger Veronica Maggio.

Ja, det vore ju tråkigt om det slutade så på stadion.

- Ja, verkligen. Men det skulle kanske bli en fin filmscen. Det låter förstås som en klyscha som man säger till idrottande barn, men jag ska försöka att ha roligt. Jag ska inte bara göra det här för alla som är där, jag vill också känna det själv.

Vilket förhållande har du till jättekonserter?

- Jag har ganska dåliga erfarenheter av ishallar. Det känns ofta kalt och opersonligt, och det luktar svett. Det finns ingen rock i väggarna. Men Stadion känns perfekt. Det är så stort att det blir episkt. Samtidigt finns det något slags patina. Det är sport, men det är liksom Wes Anderson-sport.

Vill du göra ännu större spelningar efter stadion?

- Nja, egentligen längtar jag redan lite efter hösten och alla små klubbar. Jag gillar när man kan råka få en drink över skon. Det är mysigt.

Hur beter du dig för att inte drabbas av storhetsvansinne?

- Jag tror att min naturligt låga självkänsla tar hand om den biten. Risken är väldigt liten.

Utvecklats som liveartist

Det är nu lite drygt tio år sedan Veronica Maggio släppte sin debutsingel "Dumpa mig". En hel del har hänt sedan dess. Hennes låtar har till exempel spelats en halv miljard gånger på diverse strömningstjänster. Men mer än något annat har hon utvecklats som liveartist.

- Då var jag rädd och extremt självmedveten. Jag skämdes för att ta plats. Nu är jag medveten om vad jag gör och varför.

Andreas Nordström