Medan Emma Hedman ställer in skärpan på filmkameran börjar Roozbeh Behtaji fråga om taxichauffören Sardar Barazanchis favoritplatser i Angered.
Det kan vara ett bra svampställe, en favoritfåtölj på biblioteket eller ett kafé. Huvudsaken är att fler ska få upp ögonen för Angereds många sidor Tipsarna är Angeredsborna själva, eller tillfälliga besökare som Sardar Barazanchi, som egentligen bor i Kortedala.
Filmerna är en del av ett projekt som Göthenburgo påbörjade förra året. Då gjorde de en karta över Lundby, där invånarna i stadsdelen fick märka ut platser som de hade en personlig koppling till. Resultaten blev en sorts turistkarta som lyfter fram nya och lite oväntade platser.
Målet är att göra en karta för varje stadsdel.
– Göteborg har bara glidit isär de senaste decennierna. Folk håller sig inom sina stadsdelar, och utåt marknadsförs bara en liten del av staden, säger Roozbeh Behtaji.
Han startade föreningen Göthenburgo för två och ett halvt år sedan. Då var han frustrerad över att det fanns delar av Göteborg som aldrig någonsin möttes. Själv är han uppväxt i Rannebergen, men upptäckte inte Haga Nygata förrän han var 22 år. Många som Roozbeh växte upp med åkte aldrig in till centrum, och vice versa. Det ser likadant ut i dag, menar han, om inte värre.
Götenburgos första projekt var tre TV-program i Öppna kanalen. En del av materialet gjordes av en ungdomsredaktion, med medlemmar från runtom hela Göteborg. De fick lära sig att filma och redigera, och gjorde sedan inslag från sin vardag. Roozbehs mål var att göteborgarna skulle börja se varandra.
Kartorna följer samma tanke.
– Vi måste börja räkna med varandra, som invånare i samma stad, säger Roozbeh. Alla har något att vinna på det.
När Angered stod på tur att kartläggas anordnade Göthenburgo ett möte på Blå Stället för att hitta aktörer att samarbeta med. Då insåg att de att mycket av det de ville starta redan finns i Angered.
Till exempel har stadsdelen ett av Göteborgs mest aktiva ungdomsråd. Med hjälp av rådet hoppas föreningen kunna starta en ungdomsredaktion som kan arbeta med kartan i sommar.
På Angereds konsthall höll man dessutom på att starta projektet Berättarlabbet, som bygger på samma idéer som Göthenburgos kartor. Fram till den 10 juni kan konsthallens besökare lämna in egna berättelser och ta del av andras. Bland annat finns en serieutställning, och en fotoutställning med bilder från Angereds natur.
Göthenburgos nya Angeredskarta har införlivats i labbet, och det är fritt fram för konsthallens besökare att lämna tips på platser att märka ut. Filmerna som Roozbeh och Emma, eller andra i Göthenburgo, gör under Berättarlabbets gång kommer att rulla på en TV-skärm i konsthallen.
Konsthallens programansvariga Bibbi Forsman hoppas att Berättarlabbet också kan knyta samman olika grupper i Angered. Till exempel kan man läsa historien om Irma Ahlenius, som kom till Angered som krigsbarn under andra världskriget.
– Historien upprepar sig ju alltid. Genom den här utställningen kan olika generationer i Angered ta del av varandras historia, säger hon.
Roozbeh Behtaji håller med om att projektet kan bygga broar över både rum och tid.
– Det är viktigt att dokumentera sin samtid, inte bara för oss som lever nu, säger han. Om 50 år kanske någon vill veta hur deras somaliska mor- och farföräldrar hade det när de först kom till Göteborg. Då kan vi visa det.
Fakta: Berättarlabbet
- Mellan den 9 maj och 10 juni är Berättarlabbet öppet på Angereds konsthall.
- Varje måndag 15.00-17.00 är Göthenburgo ute i stadsdelen och samlar in nya berättelser och tips på smultronställen från invånarna.
- Berättarlabbet arrangeras i samarbete med Konstepidemin och Kultur i Väst, och materialet från utställningen kommer att lämnas över till en residenskonstnär i Angered i höst.
