Oddsen hos de stora spelbolagen är entydiga: Det blir en rysk vinst i Globen i morgon.
Samtidigt får den 33-årige artisten Sergey Lazarev i intervju efter intervju svara på frågor om sitt lands allt hårdare attityd mot homosexuella och de ryska antihomolagarna, som förbjuder "homosexuell propaganda".
Förra året buade delar av publiken i Wien åt det ryska bidraget, som slutade tvåa. Rysslands politik kan ha kostat dem segern, menar Andreas Önnerfors, docent i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet.
Han tror dock inte att det blir lika avgörande i år.
– Då var Ukrainakonflikten en stark bidragande faktor, nu är det en kall konflikt i internationell media, säger han.
Han påpekar också att även om jurygrupperna är väl insatta i moderorganisationen EBU:s kärnvärden, som allas lika värde och yttrandefrihet, så slår Putins politik an strängar hos många tv-tittare.
– Det finns ett segment av röstarna som inte är Putinfientliga, tvärtom, säger han med hänvisning till framgångarna för högerextrema partier i Europa de senaste åren.
Är Europa och EBU redo för en rysk vinst?
– Nej, det tror jag inte. Vi är mer osäkra än någonsin för att mediebilden av Ryssland är mer negativ än någonsin.
Att bojkotta eller utesluta Ryssland tror han dock inte alls på.
– Det vore dumt att inte erbjuda Ryssland en scen som får dem att känna sig som en del av Europa, säger han.
Men är inte risken att Eurovision utnyttjas som plattform för att legitimera ickedemokratiska regimers politik?
– Ja, det är den ena dystopin. Så får det aldrig bli. Men det finns också risk att evenemanget används som en moraliserande pekpinne, att bara "fina" länder får arrangera, säger han.
Vad är alternativet till att kritisera regimerna? Att tiga?
– Nej, absolut inte. Men det vore olyckligt om land efter land drog sig ur. Jag tror på eventet som underhållning som kan framföra subtila politiska budskap via konsten. Då är det smart.
Om Ryssland står som värd nästa år kan vi vänta oss en intensiv debatt och många utspel kring mänskliga rättigheter.
– Vi kan till exempel få bidrag som har två tjejer eller två killar som pussas på scen, säger Önnerfors som är kluven till aktivismen kring tävlingen.
– Det är bra att man använder Eurovision som murbräcka för mänskliga rättigheter, men det är också en fråga om god smak och en vänskaplig attityd. Man måste inte säga vad man vill hela tiden, bara för att man kan.
FAKTA: Politiska utspel
Här är andra politiskt laddade bidrag i årets Eurovision.
- Ukrainas låt 1944 handlar om Sovjets deportering av tatarer från Krimhalvön under Andra världskriget. Ryska politiker har protesterat mot bidraget och för SVT:s Kulturnyheter bekräftar artisten Jamala att texten också handlar om nutidens ryska annektering av Krim.
- I tisdagens semifinal viftade Armeniens artist med en flagga från det omstridda området Nagorno-Karabach. EBU har meddelat att det var ett brott mot tävlingens regler och att landet kommer att straffas för tilltaget.
