Den som fyllt 13 år ska från och med 2 augusti kunna dömas till fängelse för brott med minst fyra år på straffskalan. Det handlar om mord, mordförsök, sprängningar och grova våldtäkter.
Förslaget har fått kritik, bland annat från Lagrådet, som menar att sänkt straffbarhetsålder inte leder till minskad brottslighet och att det skulle innebära en risk för att ännu yngre barn rekryteras.
Trots det väljer nu regeringen att driva frågan framåt.
Den tidigare brottsutredaren Luay Mohageb skriver och föreläser om gängkriminalitet och syns dessutom i årets säsong av Förrädarna på TV4. Han ställer sig positiv till regeringens initiativ för att få bukt med rekryteringen av unga som våldsutförare.
– Det är det minst dåliga alternativet. Vi har en situation just nu där 13- och 14-åringar ofta aktivt söker upp kriminella uppdrag för att få snabba pengar, ofta för att finansiera lyxkonsumtion. Staten måste ha svar på det här, säger han.
”Ska inte reagera på ordet fängelse”
Han tror tvärtom mot kritikerna, att fängelse kommer att fungera avskräckande, men också rehabiliterande.
– Man ska inte bara reagera på ordet fängelse, utan man måste också förstå vad som händer där inne. Det kommer troligen vara en bättre miljö än det som händer där utanför, säger han och fortsätter:
– I stället för att ha de här barnen på ett SiS-hem med den friheten och flyktrisken som finns där, har vi barn som hindras från att bli hämndmördade, de avradikaliseras, deras vardag avdigitaliseras och de tvingas att gå i skolan på institutionen.
Men även Kriminalvården har tidigare varit kritisk till förslaget och skrev i november i sitt remissvar att fängelse i ung ålder kan leda till negativa konsekvenser, och att barn ”så unga som 13 år bör tas om hand på andra sätt”.
Utmaning för Kriminalvården
Dessutom är Kriminalvården hårt pressad och är inne i en fas där de redan innan förslaget behövt påbörja en utbyggnad, med bland annat omfattande rekrytering av personal. Luay Mohageb, säger att det finns frågetecken kring hur myndigheten ska klara uppdraget och dessutom kunna ge de här barnen rätt förutsättningar.
– Vart ska personalen komma ifrån och kommer de att klara den här expanderingen? Det är en genuin del som jag känner en viss oro för. Jag dömer inte ut det men kommer det vara utmanande? Ja, till 110 procent, säger han.
Så förbereder sig Kriminalvården
Totalt ska åtta anstalter förberedas för att ta emot barn. Det handlar om Högsbo, Rosersberg, Österåker, Kumla, Skenäs och Täby. Avdelningar för flickor planeras vid anstalterna Ystad och Sagsjön.
- Lokaler: På de sex fängelserna ska lokaler byggas om och anpassas för barn och unga.
- Skola: Skolverksamhet förbereds och skolan kommer vara grunden i sysselsättningen för barnen och ungdomarna. Det ska finnas både grund- och gymnasieskola. Det ska finnas skolbibliotek och elevhälsa.
- Vård och behandling: Hälso- och sjukvård, tandvård och behandlingsprogram för minderåriga utreds och förbereds.
- Fritid: Sysselsättning under fritid planeras utifrån ungas behov och intressen.
- Likvärdighet och individanpassning: Flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar. Det ska också finnas förutsättningar att tillgodose individuella behov.
- Källa: Kriminalvården.
Luay Mohageb menar att risken för att rekryteringarna skulle gå ner i åldrarna är betydligt mindre än vad det var när straffåldern sänktes förra gången.
– Vi har mer social kontroll över 10, 11- och 12-åringar. Det är en jätteviktig aspekt. När du är 13 och 14 år, är du i ett skede i att ta ett steg från föräldrakontrollen. Då börjar de röra sig mer ute och får mer frihet, säger han.
”Besatthet av pengar och materialism”
Men föräldrakontrollen gäller i mångt och mycket också i den digitala världen. Närvaron av gangsterrapp och romantiserande av gangsterkultur i digitala kanaler gör att barnen matas med innehållet i timmar om dagen, säger Luay Mohageb.
– Vi måste skydda dem och sätta upp barriärer. Låt dem vara barn längre, låt dem ha en upplevelse av värden och livet som inte är orienterad mot smink, kläder, status och livsstil. Låt dem ha en mer lekbaserad uppväxt och mindre telefonbaserad, säger han.
Luay Mohageb liknar radikaliseringen bland barn i gängmiljön med den i islamistiska och högerextrema miljöer, där många inte fysiskt lever i den utsatta kontexten utan långsamt dras in via internet. Enligt honom har det gjort att problemet inte längre kan lösas genom att få bukt med segregationen.
– Det är en total besatthet av pengar och materialism. Det styr allt det här. Vi har barn som är villiga att döda för att få pengar till att köpa märkeskläder. Det är både pojkar och flickor som socialiseras in i de här miljöerna. De kan ha alla förutsättningar för att leva bra liv, men de söker sig aktivt till gängmiljön för att tjäna snabba pengar, säger Luay Mohageb.
”Passiv barnaga”
Sänkt straffålder och skydd som hindrar barn från att exponeras från romantiserande gangsterkultur digitalt, är åtgärder som Luay Mohageb tror på. Dessutom finns en ökad medvetenhet som gör att han ser en framtid där det inte krävs att barn sitter i fängelse.
– Vi kommer kolla tillbaka på den här perioden och se att det var en passiv barnaga som skedde. Att vi har misshandlat våra barn genom passivitet och okunskap. Det är jag övertygad om.
