Det finns mellan 4 000 och 5 000 illegala vapen i Sverige, enligt Polisen och Tullverkets bedömning.
– De allra flesta vapnen är på ett eller annat sätt insmugglade, säger Johan Gustafsson, kriminalinspektör på polisens Nationella operativa avdelning.
Han arbetar på nationellt skjutvapencenter som polisen och Tullverket startade för två år sedan som en följd av det ökande skjutvapenvåldet.
Här jobbar också Jesper Liedholm, Tullverkets vapenexpert.
– Vapensmugglingen är inte statisk. Det är inte så att det finns en dominerande källa som nästan alla vapen kommer från år ut och år in. Det rör på sig hela tiden. I alla sammanhang är kriminella väldigt snabba på att identifiera svagheter. När de vet vilken den svagaste länken i en kedja är exploaterar de det till max.
Smugglarna använder alla sorters fordon för att föra in vapen i landet, Tullverket å sin sida får bara kontrollera dem när de har anledning att tro att de kan innehålla smugglingsvaror.
– Vi får alltså inte lov att stå på Öresundsbron och stoppa varenda bil för genomsökning. Det strider mot den fria rörligheten, förklarar Jesper Liedholm.
Gränserna övervakas inte konstant
Samtidigt har tullen inte tillräckligt med personal så att gränsövergångarna ens kan bevakas dygnet runt.
– Vi är en myndighet som ska stoppa illegala varor från att komma in i landet och redan där står vi på minus. Det vore orealistiskt att föreställa sig att Tullverket ska kunna vara så effektiva och göra så mycket beslag, med de resurser vi har, att problemen försvinner inne i landet.
Post- och paketflödet är en annan väg vapen tar in i Sverige. En väg som är ungefär lika svårkontrollerad, menar kriminalinspektör Johan Gustafsson.
– Det finns ingen möjlighet att kontrollera alla paket som kommer, så mycket slipper igenom. Samtidigt är det ett område där vi blir bättre och bättre tack vare att vi samverkar med Tullverket.
Cirka 40 miljoner paket kommer till Sverige varje år. Tullverkets personal plockar manuellt ut försändelser och kontrollerar dessa. I framtiden hoppas de på att få nyttja AI för att via röntgen kunna identifiera vapen och vapendelar.
Tar en tiondel
Polisen arbetar även på gatan, men också genom underrättelseverksamhet, med att få tag i de vapen som redan är inne i landet.
– Vapen används vid mord så självklart har polisen ett stort fokus på att hitta dem, säger Johan Gustafsson.
Medan polisen tar över tusen vapen i beslag om året tar Tullverket mellan 60 och hundra.
– Det är säkert bara en tiondel av det som smugglas. Men de beslag vi gör är jätteviktiga. Varje vapen som tas kan förhindra ett våldsbrott. Men har det effekt på totala volymen vapen? Kanske inte, säger Jesper Liedholm.
På nationellt skjutvapencenter vill man komma längre än till den enskilde vapenbäraren. De vill stoppa källan.
– Vi tror mycket på att stoppa vapnen innan de når ens landet, poängterar Johan Gustafsson.
– Kan vi få bort källan från spelplanen kommer det inte några fler vapen därifrån. I teorin kan det ge större effekt än att försöka ta var tionde smuggling från den källan, fyller Jesper Liedholm i.
Med källan menar de inte bara en person eller ens ett nätverk. Det kan också handla lagstiftning utomlands som öppnar kryphål.
– Det inte är rimligt att försäljningen ser ut som den gör inom vissa länder i EU, säger Jesper Liedholm.
Lucka i lagstiftningen
Fenomenet med ombyggda start- och gasvapen är ett problem de identifierat.
– De säljs tillståndsfritt i flera europeiska länder trots att det finns EU-direktiv som förbjuder vapen som går att bygga om till skarpa. Länderna i fråga menar att det inte alls går, men vi kan visa att de här vapnen används vid mord i Sverige, säger Johan Gustafsson.
Ett annat exempel på en lagstiftningslucka är kopplat till vapen av märket Glock. Alltså det märke som både Tullverket, Försvarsmakten och snart även polisen har som tjänstevapen.
– De är också attraktiva på den kriminella marknaden och har en väldigt hög status. Det har blivit ett begrepp att ha en Glock. Vi ser att det är ett vapen som används i väldigt mycket skjutningar. Man har oftast inte en Glock bara för att det är kul att ha det, utan för att man är i en kontext där det finns en stor risk att den kommer användas, säger Jesper Liedholm.
En lag i Glockens hemland, Österrike, är dock ett problem. Där kan man köpa stommen licensfritt. Ett krav är förvisso att den inte förs ut ur landet – men det finns inga riktiga kontroller av det.
– Sedan utnyttjas det faktum att det i USA säljs andra delar av ett Glockvapen licensfritt. Kombineras detta blir resultatet ett komplett vapen, säger Jesper Liedholm
På senare tid har det dock börjat röra på sig i frågor som denna.
– Jag upplever att vi i större utsträckning har börjat agera som ett lag på den internationella arenan. Det händer också mer på EU-nivå, nyligen lämnade till exempel EU-kommissionen en klagan på Österrikes vapenlagar och kommissionen har också börjat ta initiativ för att begränsa handeln med start- och signalvapen, berättar Jesper Lidholm.
Ammunition och lagändringar
Men det är inte bara vapen som är problemet, utan även ammunition.
– Vapnen kan leva i hundra år, men ammunitionen gör man av med rätt kvickt, konstaterar Jesper Liedholm.
Egentillverkad ammunition förekommer. Ammunition kan också köpas legalt av de med vapenlicens för att därefter säljas vidare till kriminella.
En EU-regel, som numera ingår som en egen paragraf i den svenska vapenlagen, säger dock att återförsäljare är skyldiga att anmäla om någon skulle vilja köpa en orimlig mängd ammunition, eller en annan typ av ammunition än den som de har licens för.
Självklart smugglas även ammunition.
Men just ammunitionen tas sällan i beslag, det sker oftast tillsammans med vapen.
– I vissa fall tar vi större mängder med ammunition, men vi skulle såklart vilja ta mer. En anledning till att vi inte fokuserar på ammunition kan vara att straffen för olagligt innehav av ammunition inte skärpts de senaste åren, vilket Polismyndigheten har påpekat i lagstiftningssammanhang. Maxstraffet för ammunition är sex månaders fängelse oavsett mängd, säger Johan Gustafsson.
De senaste åren har det skett flera straffskärpningar för vapenbrott och vapensmuggling.
2014 ändrades minimistraffet för grovt vapenbrott från sex månaders fängelse till ett år. 2018 blev minimistraffet två år och i år skärptes det till fyra års fängelse.
– Minimistraffet har åttadubblats på elva år, sammanfattar Johan Gustafsson.
Det pågår ständigt en debatt om vad höjda straff har för betydelse. Rörande just vapenbrotten är hans uppfattning att det slår rätt.
– De som åker på de höga straffen är individer som själva är beredda att använda vapen, men också de som säljer vapen till personer som är beredda att använda dem. Genom att stoppa dessa kan vi förhindra andra grova brott.
