Natten till den fjärde oktober exploderar handgranater utanför bostäder i både Partille och Angered.
Samma natt omhändertar polisen en 14-årig kille som misstänkt för attackerna. Pojken är hemmahörande i Dalsland. Senare kan polisen även frihetsberöva en ett år äldre pojke, även han från samma landskap.
Två dagar senare inträffar en uppmärksammad skjutning på Kungsmässan i Kungsbacka. Den misstänkte skytten brottas ner av allmänhet innan han ens hinner lämna mässan. Det visar sig vara en 14-årig kille från nordöstra Göteborg. Senare omhändertas även en jämnårig pojke, som misstänkt för medhjälp till dådet.
Under torsdagen inträffade ännu ett misstänkt mordförsök, när skott riktades mot det israeliska säkerhetsföretaget Elbit Systems i Kallebäck. Vid platsen togs en 13-årig pojke av polis. Enligt GP:s uppgifter är inte heller han hemmahörande i Göteborgsområdet.
Tre dåd på sex dagar
Inom loppet av sex dagar misstänks alltså fyra unga pojkar, varav tre inte är från närområdet, ha utfört tre olika grova våldsbrott inom en radie på några mil.
Sven Granath är kriminolog vid Stockholms universitet och även verksam vid Stockholmspolisen, där han kartlagt ungdomskriminalitet kopplat till vapenvåld och skjutningar.
Granath menar att händelserna i Göteborgsområdet följer ett nationellt mönster – att barn anlitas av kriminella gäng för att utföra grova våldsbrott.
Att de misstänkta utförarna i flera fall är under 15 år menar han kan ha flera olika förklaringar.
Statusen på att utföra dåd har blivit lägre.
En menar kriminologen kan vara att de pågående konflikterna i Sverige har pågått i flera år och att ett stort antal äldre ungdomar redan åkt dit för tidigare dåd.
Sven Granath menar också att statusen för att utföra dåden inte längre är lika hög bland kriminella, vilket kan göra det svårare att få äldre tonåringar att ställa upp.
– Statusen på att utföra dåd har blivit lägre. När en person tagit vad man kan kallat ett gig som har gått bra vill personen kanske klättra ett hack i kedjan och istället själv bli kontaktpunkt eller projektledare. Då behövs det nya utförare och även om det finns folk som säger att det finns hur många som helst som står på kö, så menar jag att det inte riktigt är så, säger Sven Granath.
Konsekvensen menar han blir att gängen måste rikta in sig mot nya målgrupper.
– De yngre har mindre att säga till om, och har inte heller något annat att erbjuda än att vara utförare, konstaterar han.
Mindre riskmedvetna
Sven Granath lyfter också att unga tonåringar inte är lika medvetna om riskerna och att de kan ha svårt att säga nej. Han menar att de dessutom är billigare att anlita, då summorna de erbjuds kan uppfattas som enorma för ett barn.
Kriminologen säger också att det faktum att barn under 15 år inte är straffmyndiga också spelar roll. Han jämför trenden med att gängen under flera års tid anlitat ungdomar mellan 15 och 17 år, med vetskapen om att de i normala fall tidigare riskerat max fyra års sluten ungdomsvård.
Nya lagförslag om slopade ungdomsrabatter, och det faktum att domstolar de senaste månaderna i högre utsträckning utdömt strängare straff mot straffmyndiga under 18 år, menar Sven Granath också kan ha en viss betydelse.
När det gäller ungdomarna som misstänks för dåden i Göteborgsområdet förvånas kriminologen inte över att de i flera fall är folkbokförda på andra orter.
– Det finns så klart fördelar med det. Dels blir de inte lika lätt igenkända, plus att det psykologiskt för dem själva kan kännas lättare att gå över gränsen till det förbjudna på bortaplan. Man kan också uppfatta att risken för att bli utsatt för hämnd mot sig själv, men även mot sin familj, kan bli lägre om man utför dåden långt hemifrån.
Svårt att förebygga dåden
Att unga torpeder anlitas utifrån menar han både är till nackdel och fördel för polisen. Att barn via digitala kanaler, som olika typer av sociala medier, kan anlitas från stora geografiska områden menar han gör att det blir svårare att förutse och förebygga dåd.
Samtidigt blir det enklare att klara upp brotten när kontakten mellan utförarna och beställarna sker digitalt, vilket ofta efterlämnar spår.
– Det är inte så att de här ungdomarna alltid så att säga är klassens plugghästar med någon en större strategisk förmåga eller ens vilja att sopa undan sina spår. Att det rekryteras från stora geografiska områden gör det svårare att förutse vem som ska slå till när och var, men det kan också ge polisens större förutsättningar att klara upp brotten, säger Sven Granath.
Ett steg för att förebygga dåden menar Granath är en bra kontakt mellan socialtjänsten, skolan och polisen.
– De här ungdomarna är kanske inte kända av polisen sedan tidigare, men allt som oftast är de det av skolan och socialtjänsten. På så sätt finns också en möjlighet för polisen att via personer och verksamheter som är i kontakt med dem få information om när något kan vara på gång, säger han.
