GP:s kartläggning av barn under 15 år som misstänks ha anlitats för sprängdåd och skjutningar visar att samtliga på olika sätt fångats upp av Socialtjänsten – före det att brotten begicks.
Det stöd samhället har gett dem har med andra ord visat sig otillräckligt.
Två av barnen misstänks ha begått brotten efter att de avvikit från de HVB-hem där de varit placerade. En 13-åring – som anklagas för ett skjutdåd – misstänks dessutom ha fått uppdraget av en annan pojke på hemmet där han bott.
David Pålsson är docent i socialt arbete vid Stockholms universitet. Han är också utsedd av regeringen att ingå som en av flera experter i den pågående utredningen: ”Stärkt trygghet och säkerhet för barn och unga i hem för vård eller boende”.
Utredningens syfte är att se över hur HVB-vården kan bli tryggare och säkrare för barnen som placeras i vårdformen.
Forskaren: Vård utformad av aktiebolag
Pålsson menar att HVB-vården i Sverige i hög utsträckning är oreglerad och att det finns relativt lite kunskap om hur den faktiskt fungerar – eller inte gör det. Vårdformen har enligt honom ”fått leva sitt eget liv” och till stor del utformats av privata, vinstdrivande aktiebolag.
– Ett grundläggande problem med HVB-vården idag är att vi vet så väldigt lite om den, säger David Pålsson.
När ett barn eller en ungdom är i behov av stöd är principen att samhällets insatser i första hand ska vara så milda som möjligt, förklarar forskaren.
Innan ett barn flyttas från sin familj ska som regel andra insatser ha prövats först. Behöver barnet ändå komma bort från sin familj ska familjehem övervägas innan ett institutionsboende blir aktuellt.
I Sverige finns det två typer av institutionsboenden:
• HVB-hem. De drivs framför allt av privata aktörer, men det finns även hem som drivs av offentligt ägda bolag.
• SiS-hem, som är en låst vårdform i statens regi.
Lukrativ marknad med tusentals barn
Placering på SiS-hem är i regel en sista åtgärd när andra vårdformer har prövats – eller när ett barn misstänks för ett grovt brott.
– Barn som placeras på ett HVB-hem är, bortsett från de som placeras på SiS-hem, de barn i samhället som anses ha störst behov och är mest utsatta i samhället, konstaterar David Pålsson.
Ansvaret för att placera ett barn på ett HVB-hem ligger på barnets hemkommun, som också betalar för vården.
– Det här är ganska lukrativ marknad, då vården är dyr. För kommunerna är det i många fall svårt att få en överblick över vilka hem som kan ge ett specifikt barn lämplig vård, säger forskaren.
Enligt David Pålsson tyder mycket på att det är väldigt stora skillnader i hur professionellt – eller amatörmässigt – våden bedrivs på olika HVB-hem.
Idag finns mellan 500 och 600 HVB-hem, med omkring 5 000 till 6 000 placerade barn, i Sverige.
– Det innebär att det finns många bra hem, men vi vet också att det finns hem som inte är det. Det har ju också blivit känt att den här marknaden även lockat kriminella aktörer.
Att kriminella driver HVB-hem har även polisen slagit larm om.
Låga krav på personalen kompetens
Eftersom HVB-vården är svagt reglerad menar David Pålsson att tillsynsmyndigheten Ivo, Inspektionen för vård och omsorg, kan ha svårt att agera mot oseriösa aktörer.
Trots polisens larm har Ivo endast kunnat stänga ner ett fåtal hem.
– När man bedriver tillsyn handlar det ju om att kontrollera att verksamheten efterlever lagstiftningen. Men eftersom det inte finns några preciserade krav på personalens kompetens, hur mycket personal det ska vara på ett boende eller hur vården ska bedrivas så blir styrningen inte så kraftfull, säger forskaren.
Då det finns gott om internationell forskning som visar på risker med att placera barn på institutioner anser Pålsson att kontrollen behöver skärpas betydligt:
– Man vet till exempel att det inte är bra med för många barn på ett och samma hem. Det finns också forskning som visar att det finns risk för beteendesmitta – att man kommer till ett hem och plötsligt lär sig destruktiva saker man inte visste innan.
För att minska riskerna för att barnen blir rekryterade av kriminella gäng menar forskaren att det kan finnas en poäng i att införa olika typer av HVB-hem för barn i olika målgrupper.
Idag är det upp till hemmen att lägga upp en vårdplan som presenteras för kunderna – det vill säga Sveriges kommuner.
Färre anställda kan ge högre vinst
Ett annat problem, menar Pålsson, är att många ungdomar som idag placeras på HVB-hem inte borde vara där.
– I många fall är ju placering på ett familjehem egentligen att föredra. Problemet i Sverige är att vi har en väldig brist på familjehem och i synnerhet när det gäller att hitta hem till de här barnen ni har tittat på, det vill säga de med allra störst behov.
Forskaren anser också att det skulle behövas ett regelverk för hur mycket personal som ska finnas tillgänglig för barnen som placeras på HVB-hem.
Då hemmen drivs av privata, vinstdrivande, bolag menar han att en oseriös aktör kan lockas av att ha färre anställda – på bekostnad av en god vård.
– Jag tror verkligen man behöver titta på personaltätheten och personalens kompetens. All forskning visar att det här helt avgörande med positiva relationer mellan barn och personal och ha mycket skolstöd. Jag menar också att det behövs mer reglering kring vad vården ska innehålla, säger David Pålsson.
HVB-vården infördes i samband med en reform av socialtjänstlagen 1980.
Att den – över 40 år senare – i mångt och mycket inte reformerats tycker forskaren är både uppseendeväckande och anmärkningsvärt.
– Man blir alltid lika förvånad över att man från samhällets sida inte satsar så mycket på att göra den här vården högkvalitativ. Det handlar ju ändå om de barn och unga som vi anser är mest utsatta i samhället, säger han.
Kristersson: ”Situationen är akut”
I samband med att regeringen presenterade den utredning som ska genomföras kring HVB-vården konstaterade statsminister Ulf Kristersson (M):
– Det rekryteras tre barn och unga om dagen till de kriminella gängen. Situationen är akut.
Partikollegan och socialtjänstministern Camilla Waltersson Grönvall fyllde i:
– Alla barn och unga har rätt till en trygg uppväxt och en ljus framtid. Barn och unga som placeras i samhällets vård har rätt till en trygg och säker vård.
Uppdraget ska redovisas senast i maj 2025.
