Islänningar nobbar Icesave

Islänningarna sade återigen nej till Icesavelagen.

De vill inte att skattebetalarna ersätter brittiska och holländska bankkunder som förlorat pengar de deponerat i isländska banker som gick i konkurs 2008.

Totalt rör det sig om 36 miljarder kronor, motsvarande 108 000 kronor per islänning. Skulden uppstod när Storbritannien och Nederländerna kompenserade sina medborgare som förlorat besparingar på konton i internetbanken Icesaver som ägdes av Landsbanki, en av de tre isländska banker som kollapsade 2008.

När 70 procent av rösterna i lördagens folkomröstning räknats hade nejsidan fått 57,7 procent av rösterna medan 42,7 röstat ja, skriver tidningen Morgunbladid.

Statsminister Johanna Sigurdardottir sade till den statliga televisionen att det stod ganska klart att nejsidan vunnit.

Om nejsidan vinner har Sigurdardottir förutspått en ekonomisk osäkerhet i minst ett år eller två, men hon ville inte säga om regeringen kommer att avgå.

-Vi måste göra allt vi kan för att förhindra att utgången resulterar i politiskt och ekonomiskt kaos, sade hon.

En majoritet av islänningarna förkastade i fjol ett tidigare avtalsförslag. Den isländska regeringen ansåg nu att man lagt fram ett mer fördelaktigt förslag och statsminister Johanna Sigurdardottir sade före omröstningen att ett nej kan leda till osäkerhet de närmaste åren.

Ett nej kan betyda att Island får svårt att få tillgång till de internationella finansmarknaderna och kan vara avgörande för om landet får IMF-lån samt kan försämra Islands chanser att bli medlem i EU.

Om avtalet inte godkänns kan nästa steg bli en europeisk rättsprocess, vilket kan bli än dyrare för islänningarna.

Storbritanniens biträdande finansminister Danny Alexander är besviken över att islänningarna återigen sagt nej till den omstridda Icesavelagen.

–Det är självklart en besvikelse att det verkar som om Islands befolkning har avvisat vad som var en framförhandlad lösning, sade han till BBC och tillade att saken nu troligen kommer att gå vidare till domstol.

–Självklart respekterar vi det isländska folkets vilja i frågan och vi måste nu samtala med våra internationella samarbetspartners, inte minst Nederländernas regering. Det ser nu ut som att processen kommer att sluta i domstol.

Nederländernas finansminister Jan Kees de Jager uttryckte också sin besvikelse.

"Detta är varken bra för Nederländerna eller för Island. Nu är det slut med förhandlingar men Island är fortfarande skyldigt att betala. Saken får nu avgöras i domstol", förklarade han i ett pressmeddelande enligt Reuters.

Det hette också att Nederländerna ska konsultera med Storbritannien om hur länderna ska agera i fortsättningen.

Men finansminister Steingrimur Sigfusson sade vid en presskonferens på söndagen enligt Ritzau att nejet inte påverkar beslutet att redan senare i år inleda skuldåterbetalningen med hjälp av resterande tillgångar i konkursboet efter Landsbanki, en av de kollapsade storbankerna.

Dessa delbetalningar väntas täcka "dryga tredjedelen" av skulderna, sade han och tillade att "ju mer som Island betalar nu desto mindre finns det att tvista om senare".

Regeringen hoppas att Landsbankis tillgångar ska kunna täcka 90 procent av insättningsskulderna.

I ett regeringsuttalande hette det att regeringen nu ser över sina ekonomiska prognoser och budgetsiffror och att regeringen samtidigt ska se till att det åtstramningsprogram som är under genomförande med IMF:s goda minne ska fullföljas.