Att laga mat inför alla kameror är betydligt tuffare än att stå på operascenen tycker han.
Intresset för matlagning väcktes tidigt och det kan han tacka sina föräldrar för. Redan som fyraåring var han med och hjälpte till i köket. Att laga mat var alltid en högtidsstund i familjen och helst något man gjorde tillsammans. Speciellt på lördagarna då familjen turades om att laga en överraskningsmiddag. Så Sami och hans systrar lärde sig tidigt att laga mat på egen hand.
– Vi fick till och med handla maten själva. Och ofta när våra föräldrar kom hem stod maten på bordet. Vi tyckte det var roligt och var oerhört stolta, säger Sami och ler åt minnet.
Ofta blev det en blandning av svenskt och marockanskt eftersom mamma är svenska och pappa från Marocko.
Och för det allra mesta med marockanska kryddor för att få fram den rätta smaken.
– Jag tycker de marockanska kryddorna har större potential. Det är sällan jag kryddar för lite men det var just vad som hände i en av deltävlingarna i Sveriges mästerkock när det var andra kryddor än de jag brukar använda. Så där lärde jag mig något nytt, säger Sami som blev riktigt ledsen när han i nästa omgång blev den som fick lämna tävlingen.
– Man kommer varandra så nära under inspelningarna så det känns som man blivit en stor familj. Så det känns riktigt tomt men många av oss kommer att träffas igen. Det har vi redan bestämt.
Sami började alltså tidigt med matlagning men intresset för opera lät vänta på sig. I stället ägnade han sig åt att spela fiol i 16 år. Att sjunga var också något han fick med sig hemifrån. Varje kväll när det var läggdags plockades sångboken "Nu ska vi sjunga" fram och snart kunde han varenda sång i den.
Han gick i musikklass redan från mellanstadiet och det mesta handlade om musik i Samis liv. Fram till den dag då några studiekamrater påpekade att han borde använda sin röst som första instrument i stället för fiolen. Och att han skulle sjunga opera.
– Jag visste absolut ingenting om opera. Men när jag började lyssna på operamusik blev jag väldigt berörd. Utan att veta vad jag gav mig in på kändes det ändå helt rätt. Så jag sadlade om från fiollärare till operasångare. Det tog några år men det var det värt.
Sami har hunnit med att bo i flera städer men sedan 1997 då han började på Teater- och operahögskolan, är Göteborg hemstaden. Här har han varit med i sju produktioner på Göteborgsoperan och älskar att stå på scenen just här.
– Här är så högt i tak och alla är delaktiga. Från vaktmästare till dirigent och det känns unikt. Så det är klart att jag stortrivs här, säger han och hoppas på mer jobb framöver.
För ett och ett halvt år sedan höll karriären på att ta slut för Sami.
Ett diskbråck tvingade honom att vara sängliggande i nio månader och han kunde inte ta en ton på grund av smärtan. Han hade nästan gett upp när han till slut opererades.
Men lyckligtvis blev han bra även om han måste undvika tunga lyft i framtiden.
– Det var som att få livet tillbaka! Och alldeles efter operationen var det audition till Sveriges mästerkock som spelades in i höstas. När juryn bad mig sjunga något när jag lade upp maten, sjöng jag för första gången sedan jag blev sjuk. Jag var så lycklig att jag grät.
Så livet håller på att återgå till det normala även om han tappade en hel del under sjukdomstiden. Sami är något av en tusenkonstnär och när han inte sjunger eller lagar mat vill han jobba med händerna. Han ägnar sig åt knivsmide, finsnickerier och han kan även binda in böcker.
– Jag älskar gammalt hantverk. Inga genvägar tack utan jag vill göra allt själv från grunden. Så jag sysslar med hantverk i olika former så snart jag har en stund över.
Men allra helst står han på scenen och sjunger.
