Undrar hur det känns att leva och bo i en stad där politiker och tjänstemän gemensamt och målmedvetet arbetar för att förbättra och försköna den stad man övertagit från tidigare generationer? Själv bor jag i Göteborg, där just dessa grupper tycks besjälas av motsatta ambitioner. Varje gång man ser spaden sättas i marken (grävskopans blad snarare!) grips man av onda aningar. Så länge en centralt belägen plats täcks av maskrosor och ogräs, lever hoppet. Den tomt som används som provisorisk bilparkering, har trots allt fortfarande potential. Den som har fantasi kan drömma. Drömma om vackra hus med proportioner som fungerar i harmoni med äldre hus och som skapar en känsla av historisk kontinuitet.
Jag är tillräckligt gammal för att minnas de miljöer som tidigare politiker satte en ära i att utplåna - de typiskt göteborgska. Hur många landshövdingehus som revs under de så kallade ”rekordåren” vet jag inte men de torde kunna räknas i 1000-tal. Att totalsanera gamla Masthugget var ett oförlåtligt illdåd, godkänt av politiker som bara såg social misär och arbetarklassens förnedring, där den tidens ungdomar såg skönhet och social gemenskap. Hade de luggslitna landshövdingehusen bevarats och rustats upp, hade Masthugget idag varit ett ”världsarv”, som lockat turister i stora skaror till Göteborg.
Då och då publiceras i utländska tidningar reportage om Göteborg och dess otvetydiga charm. De stadsmiljöer som då lyfts fram är de gamla, halvruffiga kvarter som ännu inte fallit offer för politikers och exploatörers strävan efter ”utveckling” och smaklös ”förädling”. Aldrig någonsin kommer väl de byggnader och kvarter som byggs idag på exempelvis Masthuggskajen hyllas i utländska publikationer.
Vad har vi göteborgare gjort för ont för att förtjäna att styras av politiker som tydligen skäms över sin hemstad? Den som beundrar Manhattans arkitektur och ”skyline” kan flytta dit, tycker jag. Bättre det än att fördärva Göteborg och låta sig försörjas av oskyldiga skattebetalare.
Gunnar Ene
LÄS MER:Sverige behöver mer klassisk arkitektur – inte mindre