Vem tar ansvar för hälsohoten?

Många människor kommer att exponeras för Västlänksbyggets skadliga utsläpp. Vem tar ansvar för deras hälsa? skriver Christina Lönnroth.

Det här är en insändare. Åsikter och idéer som framförs är skribentens egna. Vill du svara eller har du synpunkter på insändaren? Använd kommenteringsfunktionen under insändaren. Vill du skriva en egen insändare mejla till: friaord@gp.se

ANNONS

Överskridna gränsvärden för miljökvalitetsnormer och exponering av luftföroreningar med giftiga gaser och små partiklar, speciellt PM 2.5, i samband med Västlänksbygget kan medföra:

• Skador på hjärta, lungor med flera organ. Särskilt utsatta är äldre, kroniskt sjuka och barn. Gravida kvinnor löper ökad risk för högt blodtryck, havandeskapsförgiftning och diabetes samt att föda barn med lägre födelsevikt.

• Strukturella förändringar i hjärnbarken respektive kromosomändarna, telomererna, hos barn som blivit exponerade under fostertiden. Tunnare hjärnbark förknippas med försämrad kognitiv förmåga, kortare telomerer, som skall skydda våra gener, associeras till ökad risk för sjukdomar.

Exponering av långvarig stress på grund av buller, spräckta tidsramar med mera kan orsaka högt systoliskt blodtryck, etta i rankning av riskfaktorer enligt Global Burden of Disease (GBD) Study, 2015. GBD är en sorts GPS för den globala hälsan fram till år 2030.

ANNONS

Hur många friska levnadsår tillåts offras på Västlänkens altare? En tunnel utan samhällsnytta enligt tunga remissinstanser.

”Vi såg det inte komma” har redan använts en gång för mycket!

Christina Lönnroth

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS