Varför ska vi betala för fiskets nedskräpning?

Fiskeverksamheten skräpar ned havet med plastavfall och sedan skickas räkningen till skattebetalarna med benäget bistånd från den myndighet som har ansvar för havsmiljön, skriver Stig Thörnqvist.

Det här är en insändare. Åsikter och idéer som framförs är skribentens egna. Vill du skriva en egen insändare? Mejla till: friaord@gp.se. Vill du svara eller har du synpunkter på en insändare? Använd samma mejladress och ange vilken insändare det gäller.

ANNONS

Fiskeverksamhet är en av de största källorna för plast i havet och ett stort miljöproblem. Gamla trålar och andra redskap från yrkesfisket förorenar havet. Sedan några år pågår i Sotenäs kommun en verksamhet för att samla in och ta hand om marint skräp med stöd från statsbudgeten via Havs- och vattenmyndigheten.

I SVT Västnytt påannonserades den 29/11 att verksamheten eventuellt kunde komma i finansiella svårigheter eftersom det var osäkert med fortsatt stöd från staten. Givetvis borde verksamheten bekostas av näringen själv enligt principen förorenaren betalar sina miljökostnader.

Varför detta inte överhuvudtaget nämndes i sammanhanget är en gåta. Varför ska yrkesfiskets företag subventioneras med statsbidrag och samtidigt vara befriade för miljöavgifter? Inte nog med att mängder med fisk fångas, dödas och kastas tillbaka i havet år efter år utan påföljder. Man skräpar ned havet med plastavfall och sedan skickas räkningen till skattebetalarna med benäget bistånd från den myndighet som har ansvar för havsmiljön.

ANNONS

Stig Thörnqvist

LÄS MER:Forskarvärlden häpnas av fiskars känslor och beteenden

LÄS MER:Ingen ersättning efter sillfiskeförbud

ANNONS