Nedläggning ökar kostnaderna för psykiatrin, i stället för att spara.
Läser med förfäran att man har planer på att konstateljéerna på Sahlgrenska och Östra skall läggas ned. Har i många år som anhörig erfarenhet av vården sedan tiden då St Jörgen och Lillhagen fanns. Där bedrevs vad man kalla vård. Då fanns terapi, sjukgymnaster, dietister, samtalsterapeuter, bibliotek. I dag är allt borttaget. Det enda man erbjuds i dag är medicinbehandling.
Under de trettio år, i vårt fall, så har jag aldrig upplevt en medicinbehandling av så stora mått som under de sista åren. Kan inte kalla detta annat än förvaring. Det gör ingen frisk, utan leder till fler inläggningar och längre vårdtider. Man måste prioritera kärnverksamheten, ge vård, säger man. När skall man förstå att vård inte enbart är medicinbehandling, då har man inte förstått vad vård är.
När man nu börjat bygga upp något som kan vara ett led till bättre hälsa, minska vårdtiden, så funderar man på att lägga ner dessa verksamheter och det redan efter två år. Skamligt är det enda ord jag kan hitta. Är personer med psykisk ohälsa inte värda något i vårt samhälle?
Undrar anhörig