Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Varje gång ämnet kommer på tal, upprepar statsministern med grötmyndig stämma att Sverige är världens tryggaste och bästa land – i alla avseenden, skriver insändaren. Bild: Jonas Ekströmer/TT

Statskupp – är det verkligen en omöjlig tanke?

Som historien visar i liknande fall – kommer det mynna ut i ökad anarki, våldsammare och fler motsättningar mellan olika grupperingar – eller en mjuk statskupp, skriver Pekka Wiena.

Det här är en insändare. Åsikter och idéer som framförs är skribentens egna. Vill du svara eller har du synpunkter på insändaren? Använd kommenteringsfunktionen under insändaren. Vill du skriva en egen insändare mejla till: [email protected]

Varje gång ämnet kommer på tal, förkunnar statsministern med grötmyndig stämma att Sverige är världens tryggaste och bästa land – i alla avseenden. En del upplever det säkert så; nöjda med jobb och lön, bor bra, det går bra för barnen – på det stora hela taget upplever de livet i Sverige som okej. För egen del. Pengar och tur håller än så länge olyckorna på avstånd.

Många andra, som råkat snubbla på några minor på livets väg, är av rakt motsatt uppfattning vad gäller sjukvård, lag, skola eller exempelvis äldreomsorg. Och den gruppen växer mycket, mycket snabbt. För dem stämmer terrängen dåligt med kartan. Samhällskontraktet upplevs av dem som enkelriktat – endast medborgarens skyldighet gentemot staten.

I Tyskland, på 30-talet, förutsåg många judar den kommande utvecklingen och valde att lämna landet, sociala nätverk, materiella och monetära tillgångar, emedan andra resonerade att: ”…men så illa kan det väl ändå inte bli…?”, och stannade kvar.

Personligen tror jag att hoppet är ute för Sverige vad gäller sjukvård, skola, äldreomsorg – för att inte tala om lag/kriminaliteten, som jag tror gått in i en icke reversibel fas. Som historien visar i liknande fall – kommer det mynna ut i ökad anarki, våldsammare och fler motsättningar mellan olika grupperingar – eller en mjuk statskupp. Skulle inte bli ett dugg förvånad om det redan skissas på det sistnämnda, då det säkerligen resoneras att de extraordinära, akuta åtgärder som krävs för att styra skutan rätt – inte går att implementera med rådande politiskt system.

Pekka Wiena