Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT

Se upp med miljöbakslag

Hänger inte utvecklingen av förnybar el med riskerar en snabb omställning till elbilar att öka CO2-utsläppen i stället för tvärtom, skriver Bengt Hallberg.

Det här är en insändare. Åsikter och idéer som framförs är skribentens egna. Vill du svara eller har du synpunkter på insändaren? Använd kommenteringsfunktionen under insändaren. Vill du skriva en egen insändare mejla till: [email protected]

Hur påverkar utsläppen av koldioxid vår övergång till eldrivna bilar? År 2030 skall det enligt en prognos finnas 2 500 000 eldrivna bilar inklusive hybrider. Om vi antar att 2 000 000 elbilar kör 1 500 mil per år med en elförbrukning på 1,6 kWh per mil skulle behovet av el vara cirka 4,8 TWh. När Ringhals 1 och 2 läggs ner försvinner cirka 13 TWh och när 3 och 4 läggs ner (runt 2040) försvinner ytterligare 17 TWh.

Visst kan vindkraft och solenergi ersätta en del av behovet, men vi pratar om ett elbehov på 35 TWh, som troligen till stor del kommer att komma från kolkraftverk.

Visst kan vindkraft och solenergi ersätta en del av behovet, men vi pratar om ett elbehov på 35 TWh, som troligen till stor del kommer att komma från kolkraftverk. Bara behovet till elbilarna kommer att då öka koldioxidutsläppen med cirka 3,5 miljoner ton om elen skulle komma från kolkraftverk. (700g per kwh enl SKGS.)

Att det blir fler elbilar är bra, men takten måste anpassas till hur fort vi kan skapa förnybar el på ett driftsäkert sätt. Dieselbilar som står för en icke föraktlig del av CO2-utsläppen från transportsektorn har samtidigt stor potential att minska sina utsläpp. Biobränslet HVO som fungerar fint med befintliga dieselbilar reducerar CO2-utsläppen med cirka 90procent. En rejäl politisk satsning på HVO100 är ett bra alternativ.

Politiska beslut måste vara noga genomtänkta om vi inte skall hamna i ett läge där utsläppen ökar i stället för minskar.

Bengt Hallberg