Otrygghet börjar bli en vana

Varför känner vi oss otrygga när vi går hem på kvällarna? Och varför gör inte våra killkompisar det? skriver signaturen Oroliga tonårstjejer.

Det här är en insändare. Åsikter och idéer som framförs är skribentens egna. Vill du skriva en egen insändare? Mejla till: friaord@gp.se. Vill du svara eller har du synpunkter på en insändare? Använd samma mejladress och ange vilken insändare det gäller.

ANNONS
|

Sverige är känt för att vara ett av världens mest jämställda länder. Vi har reflekterat över detta. Är verkligen samhället en trygg plats för både män och kvinnor?

“Jag hörde några män i grupp komma gående bakom mig, så jag tog genast upp min mobil och låtsades prata med någon.”

Inget hände denna kväll men vi tror att många känner igen sig i ett sådant här sammanhang. Varför känner vi oss otrygga när vi går hem på kvällarna? Varför gör inte våra killkompisar det? Man ska väl ändå kunna gå hem från en vän utan att behöva ha en tanke på att man skulle kunna bli våldtagen. 2019, borde vi inte ha kommit längre?

ANNONS

Oroliga tonårstjejer

från Mölnlycke

ANNONS