Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Esperantos konstruktion är genialisk, tycker insändarskribenterna. Bild: JONAS EKSTRÖMER
Esperantos konstruktion är genialisk, tycker insändarskribenterna. Bild: JONAS EKSTRÖMER

Om alla kunde esperanto skulle inga tolkar behövas

Om skolor i hela världen skulle ha satsat på esperanto i stället för engelska, skulle mycket tid ha vunnits, skriver representanter för Göteborgs Esperantoförening.

Det här är en insändare. Åsikter och idéer som framförs är skribentens egna. Vill du svara eller har du synpunkter på insändaren? Använd kommenteringsfunktionen under insändaren. Vill du skriva en egen insändare mejla till: [email protected]

Flyktingvåg efter flyktingvåg aktualiserar vårt behov av tolkar. Hur ska vi hitta tolkar till alla som kommer?

Om världen hade ett gemensamt brospråk skulle tolkar inte behövas. När ska världen förstå att ett gemensamt världsspråk behövs? Ett världsspråk får inte vara knutet till något enskilt land. Ett världsspråk måste vara logiskt, nyansrikt, rättvist och relativt lätt att lära sig.

Vi, som använder esperanto mer eller mindre dagligen för att ”ha kontakt med världen” har svårt att förstå motståndet mot esperanto. Om skolor i hela världen skulle ha satsat på esperanto i stället för engelska, skulle mycket tid ha vunnits – tid som sedan kunde användas för att lära sig engelska, ryska eller kinesiska, om man så önskar.

Esperantos konstruktion är genialisk. Man bygger ord – som man bygger lego – och får av en ordstam mängder av nya ord. Det ställer mindre krav på superminne, men större krav på logiskt tänkande. Uttalet lär man sig på 30 minuter. Stammarna känner vi ofta redan till, eftersom de oftast är internationella och till 80 procent bygger på latinet.

Ingegerd Granat, Folke Wedlin och Siv Burell, Göteborgs Esperantoförening

LÄS MER: Att behärska vardagssvenskan är inte ”skitsamma”

LÄS MER: Därför är det bara göteborgare som tjingsar