Tack Anna-Karin för onsdagens gästkolumn, där du lyfter Fredrik Zimmermans forskning och hans nya slutsatser, som visar att den påstådda antipluggkultur som tillskrivs pojkar är en myt.
Vi har en snart 15-årig pojk som sedan årskurs fem beklagat sig på skolans strukturella ojämlikhet mellan könen. Eftersom jag själv är före detta, kvinna och 70-talist, har jag haft svårt att se vad han försöker beskriva. Vi har även en dotter som inte alls upplever samma (på barns språk) "orättvisor".
Men med Zimmermans teori ser jag tydligt vad sonen försökt förklara, och många av hans upplevelser stämmer in på vad som beskrivs i Anna-Karins kolumn.
Ett exempel är hur skolsystemet reagerade på upptäckten att flickor underpresterade i matematik, då söktes förklaringar i skolans struktur och pedagogiken utvecklades för att möta de hinder man upptäckt. Medan när pojkar nu ses misslyckas i andra ämnen, lägger man skulden på individen. Önskar uppföljning, mer om detta tack! Så kanske Skolverket så småningom får upp ögonen de också.
Lina
LÄS MER:Här är det stopp för machokultur: "Negativt"
LÄS MER:Hemligheten bakom killars bättre betyg vart tredje år
LÄS MER:Tjejer blir utbrända i högstadiet: "Allt du gör bedöms"