Ministrarna Lena Hallengren (S) och Isabella Lövin (MP) skrev på GP Debatt 4/12 om barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Man förespråkade ”en sammanhållande vård” som ett förbättringsförslag för vården ifråga.
De menar naturligtvis väl men tyvärr är deras debattinlägg skrivet utifrån ett helikopterperspektiv och risken är att man missar andra grundläggande aspekter. Jag tänker på själva vårdideologin.
Den absoluta majoriteten av insatser i dagens vård utgörs av medicinförskrivning. Vi vet att dessa i grunden inte botar, vi vet också att det finns problematik kring biverkningar och risk för missbruk (många är narkotikaklassade). Är det inte dags att lämna spåret ”biologisk psykiatri”? Skall vi inte vara ärliga, sanningsenliga och även erkänna och ta ansvar för lärdomen att människans inre är långt mycket mer än kemi?
EffBe