Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Kanske borde Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen först och främst se över sin egen organisation, tycker insändarskribenten. Bild: Bengt Kjellin
Kanske borde Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen först och främst se över sin egen organisation, tycker insändarskribenten. Bild: Bengt Kjellin

Kaos i vuxenutbildningen

Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen tycks fungera som en dysfunktionell familj där maktutövandet är söndra och härska genom ett kostsamt och osunt upphandlingsförfarande, skriver signaturen Förtvivlad, förbannad och frustrerad lärare.

Det här är en insändare. Åsikter och idéer som framförs är skribentens egna. Vill du svara eller har du synpunkter på insändaren? Använd kommenteringsfunktionen under insändaren. Vill du skriva en egen insändare mejla till: [email protected]

Det råder ett dolt kaos när det gäller vuxenutbildningen i Göteborg. Ingen vet vad som försiggår bakom kulisserna och vad detta kostar skattebetalare, utbildningsanordnare, lärare och sist men inte minst eleverna inom vuxenutbildningen! På vilket sätt tycker Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen att de bäddar för och utför det politikerna säger sig önska med stabilitet, kontinuitet och framförallt kvalitet inom vuxenutbildningen? För det vill väl politikerna att vi ska ha?

Förvaltningen tycks snarare fungera som en dysfunktionell familj där maktutövandet är söndra och härska genom ett kostsamt och osunt upphandlingsförfarande, vars konsekvenser är dumpade priser, dumpade löner och större elevgrupper, ständiga omorganiseringar inom den egna förvaltningen, liksom att ge fullständigt orimliga förutsättningar för utbildningsanordnarna att genomföra sitt uppdrag med kvalitet.

Kanske borde Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen först och främst se över sin egen organisation? Förvaltningen tycks i dagsläget bestå av ett 20-tal chefer och sex rektorer (som är chefer i sig). Kanske går det att skära ner där i stället för inom själva utbildningen?

Med nuvarande upphandlingssystem (Malmö har skrotat ett likartat då det inte fungerade, Mölndal har inget upphandlingsförfarande...) hoppas jag att alla politiker, väljare, skattebetalare samt vuxenstuderande inser att innehållet i utbildningen utarmas och att de studerande inte kommer att få med sig de kunskaper de borde få och har rätt till – och som många också tar studielån för.

Förtvivlad, förbannad och frustrerad lärare