Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Eleverna uppvisade brister både ifråga om grammatik och ordkunskap. Det var alarmerande då studenterna utbildade sig till lärare i svenska, menar insändarskribenten. Bild: HENRIK MONTGOMERY / TT

Jag häpnar över elevernas bristfälliga kunskaper i svenska

Jag häpnade över att en så stor del av studenterna lämnade in undermåliga texter. Både studenter med invandrarbakgrund och studenter med svenskklingande namn hade stora svårigheter att skriva svenska texter, skriver läraren Susanne Angwald Brunke.

Det här är en insändare. Åsikter och idéer som framförs är skribentens egna. Vill du svara eller har du synpunkter på insändaren? Använd kommenteringsfunktionen under insändaren. Vill du skriva en egen insändare mejla till: [email protected]

Enligt en enkät bland chefer på svenska företag utförd av Novus 2020, har unga vuxna bristfälliga svenskkunskaper. Många ungdomar väljs bort vid rekryteringen till nya jobb.

Efter att ha arbetat fem år på gymnasiet som lärare i svenska som andraspråk och ett år på Göteborgs universitet som universitetsadjunkt i svenska och lärarutbildare, har jag på nära håll sett vilka svårigheter ungdomar har att skriva svenska texter.

Förra året var jag universitetsadjunkt i svenska och utbildade blivande lärare i svenska. Jag häpnade över att en så stor del av studenterna lämnade in undermåliga texter. Både studenter med invandrarbakgrund och studenter med svenskklingande namn hade stora svårigheter att skriva svenska texter. De uppvisade brister både ifråga om grammatik och ordkunskap. Det var alarmerande då studenterna utbildade sig till lärare i svenska. Universitetet erbjöd stödundervisning, men inte så många studenter tog chansen att förbättra sina kunskaper.

Många får godkänt utan att ha de kunskaper som fordras för ett godkänt betyg.

På gymnasiet ser många lärare att eleverna har stora svårigheter att skriva på svenska. Många har bristande svenskkunskaper. Även där erbjuds eleverna stöd. Emellertid har lärarna ofta alltför stora klasser, det är vanligt med 35 elever i en klass. När eleverna kommer till gymnasiet uppvisar de också bristande kunskaper i svenska, vilket medför att de har svårt att få godkänt i svenska och andra ämnen.

Eleverna behöver få bättre undervisning i svenska i grundskolan. Dessutom vore det bra om lärarna inte gav glädjebetyg, många får godkänt utan att ha de kunskaper som fordras för ett godkänt betyg.

Martin Ingvar (professor i medicin) skriver i Skolvärlden nummer 6 2020 att tidig läsinlärning kan vara samhällets livlina: ”Ska alla barn lära sig att läsa så behövs det tydliga mål som går att utvärdera.”

En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa goda möjligheter för elevens språkutveckling och vi behöver alla se till att eleverna kan nå goda kunskaper i svenska.

Susanne Angwald Brunke, lärare på Schillerska gymnasiet