Det vanliga arbetet med anställningar och löneutbetalningar sågs över axeln av de som arbetade med "riktiga" personalfrågor, berättar skribenten.
Det vanliga arbetet med anställningar och löneutbetalningar sågs över axeln av de som arbetade med "riktiga" personalfrågor, berättar skribenten. Bild: Janerik Henriksson/TT

HR-sjukan har verkligen fått ett rejält fäste

På 80-talet var jag chef för personaladministration på ett stort Göteborgsföretag, skriver Göran Lindberg.

Det här är en insändare. Åsikter och idéer som framförs är skribentens egna. Vill du skriva en egen insändare? Mejla till: friaord@gp.se. Vill du svara eller har du synpunkter på en insändare? Använd samma mejladress och ange vilken insändare det gäller.

ANNONS
|

Jag läste Daniel Åkermans ledartext om HR-sjukan (GP 18/7). Detta väckte minnen till liv. På 80-talet var jag chef för personaladministration på ett stort Göteborgsföretag. Avdelningen ansvarade för att det fanns rutiner, regler och systemstöd för anställning, löneutbetalning och personalfrågor i största allmänhet. Vi svarade också på frågor om regler, lagar och förordningar. Kompetensen var god.

Detta arbete sågs över axeln av de kollegor som arbetade med "riktiga" personalfrågor. De "utvecklade" ju personal och individer. Nu avsågs inte ren yrkesutbildning, utan mer svårdefinierbara egenskaper. Resultatet av detta utvecklingsarbete satte sällan tydliga spår. Det verkliga personalutvecklingsarbetet skedde ju ute i verksamheten i det dagliga arbetet.

ANNONS

Detta var alltså mer än fyrtio år sedan. HR-begreppet fanns, men var inte etablerat. Oavsett vilket, så verkar HR-sjukan ha fått rejält fäste och verkar svårutrotad.

Göran Lindberg

ANNONS