Än en gång skjuts Sveriges Nato-inträde på framtiden. Mer vapen från USA verkar krävas för att Turkiet ska rösta ”Ja”. Men är verkligen stora militära block lösningen på ett fredligare Europa?
Kan Natos utvidgning vara orsak till den hybridkrigföring som Finland och dess omkringliggande vatten nu verkar utsättas för?
Imperier föds och imperier dör och båda processerna innehåller mycket krig och elände. Blomstrande civilisationer går också under på grund av långvarig torka, pandemier, folkvandringar och inre korruption. Bara att gilla läget med andra ord. Så hur kan man bäst minimera dessa omvälvningar?
I vårt fall skulle ett större samarbete med de länder och människor som vi delar demokratiska och rättsstatsmässiga värderingar med, göra det hela mindre smärtsamt. Stora principer som håller regioner samman är olika typer av ismer, religioner inte minst. Idéhistoriskt har vi i Norden, inklusive Nederländerna och Storbritannien, en gemensam värdegrund från den lutheranska eran. I "Inglehart-Welzels kulturkarta” ligger de nordiska länderna också väl klustrade.
En större militärt och ekonomiska samarbete mellan Nordens länder torde uppfattas som mindre aggressivt av våra grannar. Redan idag har vi gemensamma regeringssammanträden och militärövningar. Vi har också fortfarande – med Finland som undantag – kronan som egen valuta. Nordens ekonomi är lika stor som Rysslands så en gemensam valuta kan utgöra ett bra bidrag till en stabilare region här uppe i Norden.
Thomas Hermansson
