För det andra legitimerar hårdare straff ett system där samhället ger upp i förhållande till den enskilde. Att straffa och låsa in i förebyggande syfte blir en institutionaliserad ad hoc-lösning, där problemet skjuts på framtiden, skriver insändarskribenten.
För det andra legitimerar hårdare straff ett system där samhället ger upp i förhållande till den enskilde. Att straffa och låsa in i förebyggande syfte blir en institutionaliserad ad hoc-lösning, där problemet skjuts på framtiden, skriver insändarskribenten. Bild: Caisa Rasmussen / TT

Hårdare straff är inte alltid den bästa lösningen

Personer som har avtjänat ett straff och sedan återfaller i brott kan hamna i en ond cirkel, skriver signaturen Lundestefan.

Det här är en insändare. Åsikter och idéer som framförs är skribentens egna. Vill du skriva en egen insändare? Mejla till: friaord@gp.se. Vill du svara eller har du synpunkter på en insändare? Använd samma mejladress och ange vilken insändare det gäller.

ANNONS

I debatten om brottsbekämpning förespråkas ibland hårdare straff som ett sätt att minska brottsligheten. Men forskning och empiri visar att detta inte alltid är effektivt. Tvärtom kan det vara kontraproduktivt.

För det första ökar risken för återfall i brott när straffen blir hårdare. Personer som har avtjänat ett straff och sedan återfaller i brott kan hamna i en ond cirkel. Att döma en individ utifrån hur den tilltänkta framtiden kan komma att se ut är inte en kriminalpolitik värdig en rättsstat.

För det andra legitimerar hårdare straff ett system där samhället ger upp i förhållande till den enskilde. Att straffa och låsa in i förebyggande syfte blir en institutionaliserad ad hoc-lösning, där problemet skjuts på framtiden.

ANNONS

Slutligen, när vi fokuserar på att straffa hårdare, riskerar vi att hamna längre bort från ett samhälle där vi hjälper individer att återintegreras. I stället bör vi söka lösningar som främjar rehabilitering och förebyggande arbete.

Lundestefan

ANNONS