Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Fiskmåsen hade ett gravt brott på vingen

Alla vi som rehabiliterar vilda fåglar har en huvudregel att följa. Nämligen att den aktuella fågeln ska kunna leva ett fungerande vilt liv efter vården, skriver Kenneth Bengtsson i en replik.

Det här är en insändare. Åsikter och idéer som framförs är skribentens egna. Vill du svara eller har du synpunkter på insändaren? Använd kommenteringsfunktionen under insändaren. Vill du skriva en egen insändare mejla till: [email protected]

Replik

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

till Åg, 6/8

Insändaren om en skadad fiskmås innehåller ojusta påhopp och felaktigheter. Vi värnar alla fåglar och för fiskmåsens del kan berättas att vi hanterade 99 sådana under juni och juli detta år. Tyvärr är skadebilden för fiskmås oftast mycket allvarlig och vi fick därför nöja oss med att kunna kurera 28 stycken, alltså tre av tio i runda svängar. Uppklarningsprocenten för alla fåglar tillsammans ligger normalt på 40 procent. Alltså räddar vi fyra av tio till livet. Inte en av tio som Åg skriver.

Den aktuella fiskmåsen hade ett gravt brott på vingens överarm. Benpiporna stack ut på ömse sidor av brottet och all vävnad i sårområdet var torrt och dött. Den skulle aldrig kunna flyga igen, inte ens med dansk expertishjälp. Konsekvensen för individen hade dessutom blivit densamma även om det handlat om en örn eller en berguv.

Alla vi som rehabiliterar vilda fåglar har en huvudregel att följa. Nämligen att den aktuella fågeln ska kunna leva ett fungerande vilt liv efter vården. Kan den inte det är avlivning det enda alternativet. Att leva som handikappad är inget alternativ för ett vilt djur.

Kenneth Bengtsson

Fågelskydd Spillepeng