Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Professor Hans Rosling var duktig på att illustrera hur världen faktiskt blev bättre på många fronter. Bild: ULF PALM
Professor Hans Rosling var duktig på att illustrera hur världen faktiskt blev bättre på många fronter. Bild: ULF PALM

Det finns hopp om framtiden

Trots mycket elände går världen framåt på flera fronter. Vi behöver påminna oss om det, skriver Sivert Aronsson.

Det här är en insändare. Åsikter och idéer som framförs är skribentens egna. Vill du svara eller har du synpunkter på insändaren? Använd kommenteringsfunktionen under insändaren. Vill du skriva en egen insändare mejla till: [email protected]

Det är lätt att deppa ihop nu. Inte bara för att mörkret är kompakt och snön lyser med sin frånvaro utan mer för det elände som världen tycks präglas av.

När världskonflikterna trängs om medieutrymmet, klimatsystemen tycks klappa ihop och många demokratier, menar vissa, står på randen till kollaps kan ett och annat glatt budskap vara extra befogat. Till exempel blir faktiskt världen alltmer jämlik, där medianinkomsten ökar och ginikoefficienten minskar globalt. Andelen människor som lever kvar i absolut fattigdom minskar dessutom konstant och vid senaste mätpunkten 2015 var den för första gången lägre än tio procent.

På samma glädjande sätt minskar barndödligheten i rask takt, i världens alla hörn. Utöver de rent statistiska framstegen kan man också glädjas åt de demokratiska rörelser som samlas runt om i Hongkong, Iran, Algeriet med flera för att opponera mot förtryck, diktaturfasoner, korruption med mera. Likaså kan man glädjas åt det klimatengagemang som just nu sköljer över världen.

Med detta sagt finns trots allt hopp om livet, liksom om ett gott nytt 2020.

Sivert Aronsson

Göteborg