Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Man skulle önska att Soriot och Johansson tillsammans fick motivera dessa galenskaper inför de sjuka patienter som genom ”informerat samtycke” ställer upp i kliniska prövningar för att utveckla nya läkemedel, skriver insändaren. Bild: Henry Montgomery/TT, Tomas Oneborg, Pontus Lundahl/TT
Man skulle önska att Soriot och Johansson tillsammans fick motivera dessa galenskaper inför de sjuka patienter som genom ”informerat samtycke” ställer upp i kliniska prövningar för att utveckla nya läkemedel, skriver insändaren. Bild: Henry Montgomery/TT, Tomas Oneborg, Pontus Lundahl/TT

Astra Zenecas vd får astronomisk lön – skäms Leif Johansson!

Det är dags att etik-kommittéerna börjar reagera på denna rovdrift på sjuka människor, skriver Kent Lundholm, senior professor på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Det här är en insändare. Åsikter och idéer som framförs är skribentens egna. Vill du svara eller har du synpunkter på insändaren? Använd kommenteringsfunktionen under insändaren. Vill du skriva en egen insändare mejla till: [email protected]

Stockholmsbörsens bäst betalde vd, Astra Zenecas chef Pascal Soriot, höjde på nytt sin årslön – till 177 miljoner kronor, med styrelseordförande Leif Johanssons stöd.

Löneförhöjningen avsåg att ”fortsätta minska lönegapet inom den globala läkemedelsmarknaden”. Brittiska investerare (40 procent) har tidigare motsatt sig Soriots ersättningar, men Leif Johansson, tidigare vd för Volvo, är helt tondöv. Direktör Soriot saknar sjukdomsinsikt, ”eftersom han tycker det är irriterande att vara underbetald jämfört med kollegor i motsvarande position”.

Man skulle önska att Soriot och Johansson tillsammans fick motivera dessa galenskaper inför de sjuka patienter som genom ”informerat samtycke” ställer upp i kliniska prövningar för att utveckla nya läkemedel.

Forskare, läkare och vårdpersonal avkrävs redovisning och öppenhet avseende jäv och ekonomisk ersättning när man utbildar, undervisar och samverkar med läkemedelsindustrin, enligt etikreglerna. Många gör aldrig anspråk på betydande kompensation för omfattande insatser med stor kompetens, och mycket arbete sker ideellt.

Man skulle önska att Soriot och Johansson tillsammans fick motivera dessa galenskaper inför de sjuka patienter som genom ”informerat samtycke” ställer upp i kliniska prövningar för att utveckla nya läkemedel.

Tänk om europeisk etikstandard vid läkemedelsstudier skulle inkludera ersättning till bolagens verkställande ledning och styrelser. Jag är övertygad om att många patienter och anhöriga, med svåra sjukdomar och lidande, skulle avstå uppoffringar som resor, fasta, provtagning och röntgenundersökningar om de fick information om girigheten inom läkemedelsindustrin.

Jag vågar påstå att inga betydande medicinska framsteg enbart berott på den verkställande ledningens kunskapsmassa. Det är den samlade kunskapen hos forskarna på laboratorierna och ute i vården som avgör framgångarna – med genomsnittliga löner på 2–3 procent av Pascal Soriots.

Efter 40 års klinisk avancerad forskning vågar jag även påstå att kunskapen som krävs för att leda AstraZeneca till framgång är förhållande begränsad jämfört med den som krävs för riktigt stora medicinska genombrott.

Så var finns motivet till en astronomisk vd-lön? Det är dags att etik-kommittéerna börjar reagera på denna rovdrift på sjuka människor!

K. Lundholm, senior professor Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborgs Universitet.

LÄS MER: Avtal för vaccin med Sverigekoppling dröjer

LÄS MER: Här är svaren på vanliga vaccinfrågorna

LÄS MER: Västsvenska storbolagens vd:ar tjänar miljoner i månaden