Statsminister Stefan Löfven kom tillbaka från förhandlingar om långtidsbudget samt krisfond i Bryssel och deklarerade vilken framgång detta är för Sverige. Det är då inte långsökt att gå tillbaka till premiärminister Neville Chamberlains återkomst från München i september 1938 då han i London deklarerade ”fred i vår tid”. Han hade ingått ickeangreppspakt med Tyskland där Tyskland tilläts ta över Sudettyskland från Tjeckoslovakien. Eftervärlden betraktar Chamberlain såsom en mycket naiv person. Det är inte osannolikt att Löfven hamnar i samma fack.
Vid EU-folkomröstningen 1994 lovades att sådant som nyss avtalats i Bryssel inte skulle förekomma. Dessutom är det stark korrelation mellan storlek av krisstöd i förhållande till BNP och graden av korruption i länderna bland bidragsmottagare. Är dessa saker till gagn för demokratin?
Demokrativän