Årets Eurovision Song Contest (ESC) i Rotterdam blev ovanligt mångsidig och med en hel del överraskningar. Personligen brukar jag numera kalla ESC för "the English Song Contest", eftersom de flesta bidragen de senaste 15-20 åren mestadels sjungits på engelska.
I år verkar fler bidrag än vanligt ha framförts på respektive modersmål. Detta anser jag vara både positivt och glädjande. Det stärker ju också respektive lands identitet.
Grundidén med sångtävlingen var ursprungligen att européerna skulle lära känna varandras olika språk och kultur. De tre första platserna belades denna gång av de stora latinska språken: italienska och franska.
Kommer denna språktrend i tävlingen att fortsätta eller var det bara en tillfällighet? Varför inte då också försöka introducera franska och italienska som officiella huvudspråk inom EU? Dessutom har Storbritannien lämnat EU, så engelskan är inte längre något av de större språken inom unionen idag.
Sist men inte minst: Italien segrade i år med låten "Zitti e buoni" ("Tysta och snälla") med gruppen Måneskin. Personligen tycker jag att det här är det klart sämsta bidrag som Italien någonsin har skickat till ESC-tävlingen. Men en vinnare!
Det är bara ett skrikande på italienska med högt och störande elgitarrackompanjemang. Det ska visst vara en italiensk hårdrocklåt. Vilka underbart behagliga schlagers Italien tidigare skickat till ESC! Bara för att ta ett par exempel: "Grande Amore" med Il Volo eller "Nessun grado di separazione" med sångerskan Francesca Michielin.
C-G Pernbring
LÄS MER:Tv-toppen: Nästan tre miljoner såg Eurovision
LÄS MER:David har lämnat negativt drogtest