Kollektivanställda i svensk industri känner av en ökad press från japanskinfluerad management. Under 1960, -70 och 80-talet påverkade den sociotekniska skolan, där skandinaviska arbetslivsforskare starkt bidrog, hur industriarbetet organiserades. Arbetet i denna skola kännetecknas av ett varierat arbetsinnehåll, inflytande på arbetsplatsen och medbestämmande.
Från 90-talet har företagen däremot starkt influerats av japanska organisationsprinciper. Pressen på de anställda har därmed ökat genom en hel arsenal av styrnings- och kontrollmetoder.
Den japanska modellen har flera benämningar, till exempel toyotism eller lean production. Det finns olika tolkningar av hur en arbetsorganisation i lean production är beskaffad, till och med rena förvrängningar förekommer. Retoriska dimridåer används för att dölja obehagliga fakta. Förespråkare av den japanska modellen menar till och med att vissa aspekter måste döljas.
Intensifieringen av arbetet, som ofta blir följden efter att lean production har införts, säljs in med: Det handlar inte om att jobba hårdare utan smartare.
Arbetaren kontrolleras
Arbetsorganisationen i lean production:
Lean production bygger vidare på Fords löpande band med ett monotont monteringsarbete. Anställda har även i vissa fall ansvar för andra arbetsuppgifter såsom kvalitetskontroll och hålla ordning.
Eliminera överskott. Man strävar efter att reducera produktionsresurser, överproduktion, delar i lager och onödiga kapitalinvesteringar. För kollektivanställda är elimineringen av väntetid mest konkret vilket innebär att arbetet intensifieras.
Just-in-time-produktion, det vill säga produktion av rätt kvantitet komponenter vid rätt tillfälle. Man strävar efter ett enda oavbrutet flöde utan buffertar av komponenter mellan arbetsstationer.
Kvalitetskontrollcirklar, vilka arbetar med att lösa kvalitetsproblem. Alla anställda måste delta i cirklarna. Det händer att anställda som lägger få förslag får varningar.
I lean production konfronteras anställda av ett omfattande styrnings- och kontrollsystem. Arbetstakten styrs genom det löpande bandet.
Just-in-time-systemet gör att hela tillverkningsprocessen stoppas om något går fel. Press används som styrmedel. JIT-systemet benämns ibland management by stress på grund av att det inte finns några tidsmarginaler i form av buffertar eller extrapersonal. Arbetarens känslor, att känna skam och stolthet, används även som motivationsmetod. Arbetarna kan visserligen stoppa banan men de känner
pressen att inte göra det (slippa skam) eftersom problemet (felet och den anställde) då identifieras av förmännen. Man talar vidare om visualisering - eftersom hela tillverkningsprocessen stannar vid ett stopp synliggörs varje problem, varje misstag som sker och eventuella "skyldiga" identifieras.
Ett annat exempel som spelar på skamkänsla är fotografering av ostädade ytor. Bilderna sätts sedan upp på en anslagstavla. Ytterligare en styrmetod är att försöka påverka anställdas värderingar. Exempelvis menar ledningen att en anställd inte erhåller respekt som människa om man står sysslolös. En anställd ska även känna pressen att inte sjukskriva sig för att inte svika sitt team.
I svenska företag sker dock ofta en anpassning. Fackföreningar är exempelvis med och påverkar organisationens utformning.
Psykisk press i arbetet ökar
Det har skett en omfattande spridning av lean production i Sverige. Enligt en enkätundersökning som Metallindustriarbetareförbundet skickade ut 2002 till sina verkstadsklubbar hade 65 procent av arbetsplatserna infört lean production i någon form.
Spridningen av lean production har resulterat i en ökad press. Enligt SCB:s statistik har andelen maskinoperatörer och monteringsarbetare som anser att arbetet är psykiskt påfrestande ökat från 20,1 procent 1995 till 28,4 procent 2005. Andelen som anser att arbetet är enformigt har ökat från redan höga 42,3 procent 1995 till 45, 2 procent 2005. I stället för att arbetsmiljön förbättras så blir den sämre.
Omfattande arbetslivsforskning har under lång tid tydligt visat de negativa hälsokonsekvenserna av denna form av arbete. Ett monotont löpande band-arbete med små möjligheter till inflytande kombinerat med höga krav leder till stressreaktioner, som i sin tur leder till ökad risk för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, magproblem, depressioner och självmord. Förslitningsskador blir också vanliga.
Studier visar dessutom att ett monotont arbete i längden leder till passivisering och att intellektuell utveckling hämmas. Anställda får inte träning i att ta beslut och ta initiativ till förändringar. Ett monotont och hårt styrt arbete har en demotiverande verkan på människor. I lean production finns därmed en inbyggd motsättning i och med att anställda förväntas engagera sig i så kallat förbättringsarbete.
Arbetskraftsbrist leder till förändringar
Den största anledningen till att industriföretag väljer att införa lean production är givetvis ekonomisk. Empiriska studier visar dock att olika typer av arbetsorganisation kan vara framgångsrika. Nissan och Mitsubishi har valt att i högre grad automatisera produktionen och skapa ett mer kvalificerat arbetsinnehåll. Värt att påpeka är också att Toyota från 90-talet har strävat efter att humanisera arbetet med inspiration av skandinavisk arbetslivsforskning. Bakgrunden är arbetskraftsbrist på grund av en åldrande befolkning och problem med att attrahera ungdomar.
Även arbetskraften i Sverige blir allt äldre. Det gäller att skapa möjligheter för äldre att arbeta längre om välfärdssamhället ska kunna upprätthållas. Vidare behövs det forskning som kritiskt granskar arbetslivet samt visar på möjliga vägar till ett mänskligare arbetsliv. Tyvärr har vi emellertid sett en kraftig neddragning av svensk arbetslivsforskning genom nedläggning av Arbetslivsinstitutet. Arbetsmiljötillsynen har också reducerats i form av nedskärningar inom Arbetsmiljöverket. Vad tänker regeringen göra för att stödja svensk arbetslivsforskning? Hur tänker regeringen medverka till att vända den negativa arbetsmiljötrenden?
P-O Börnfelt
fil dr, institutionen för arbetsvetenskap
Göteborgs universitet