Filmrecension: Imorgon

Den amerikanska östkusten dränks av en enorm flodvåg. Hela norra Europa läggs under ett kilometertjockt istäcke. Alla grödor på jorden angrips av aggressiva skadedjur som gör mat till en bristvara.

Det finns gott om filmer där mänskligheten går mot sin undergång med buller och bång. Med några få undantag (”Star Trek” är ett glimrande exempel) handlar framtidsskildringarna om resursbrist, naturkatastrofer och krig. Också i vårt offentliga samtal är framtiden en skrämmande plats – ständiga larmrapporter visar att om vi inte lägger om kursen mycket snart kan det vara för sent att rätta till den skada som vi har åsamkat planeten.

Men hur ska vi göra det? Det får vi sällan några svar på (inte ens i ”Star Trek”, där jorden redan är räddad av en luddig kombination av tolerans och snitsiga trikåer). Detta har de franska filmarna och aktivisterna Mélanie Laurent och Cyril Dion tagit fasta på. I dokumentären ”Imorgon” radar de upp goda exempel: människor och organisationer som jobbar konkret med att vända utvecklingen.

Vi får möta stadsplanerare i Köpenhamn, termoenergipionjärer på Island och återvinningsexperter i San Fransisco. Vi får lektioner i hur man kan ta tillbaka makten över pengar och tillväxt från bankerna genom att skapa egna valutor, lära oss hur småskaligt jordbruk kan vara mångdubbelt mer effektivt än storskaligt, och nya perspektiv på lokal demokrati av en indisk borgmästare som fått kastlösa och högkastiga att leva tillsammans.

Det blir aldrig naivt och världsfrånvänt. När Laurent och Dion skildrar stadsodlare är det utifrån framtidens matbehov – inte som en gullig hipsterhobby. Genom hela filmen strösslar de med lättbegripliga och användbara fakta, som att en elektronisk reklamtavla använder lika mycket energi som två familjer.

Själva filmen är konstruerad som ett nyfiket samtal mellan Laurent (känd som skådespelare från filmer som ”Inglorious basterds” och ”Beginners”) och Dion, och det är just denna lätthet i berättandet som gör i ”Imorgon” så effektiv. Vem kunde tro att det kunde vara så här roligt att rädda världen?

Karin Svensson

TT-TT Spektra