- Problemet är inte nytt, säger Anette Jahnke vid Nationellt Centrum för Matematikutbildning (NCM) i Göteborg. Det krävs mycket jobb för att vända utvecklingen.
Resultaten från de diagnostiska proven i matematik som studenterna vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg och Kungliga tekniska högskolan i Stockholm gör när de börjar en civilingenjörsutbildning visar att studenternas kunskapsnivå har försämrats kraftigt.
Andelen studenter som inte fick godkänt på provuppgifter som är kopplade till grundskolans matematik var i höstas 20 procent vid KTH, dubbelt så hög andel som 1998.
Samtidigt hade andelen studenter som nådde högsta poäng på provet halverats, jämfört med 1998.
Inom flera civilingenjörsutbildningar var det i höstas mellan 30 och 40 procent som inte klarar grundskolematten.
De blivande civilingenjörerna vid Chalmers fick i höstas ett prov med exakt samma frågor som chalmeristerna fick 1992.
På de flesta uppgifterna hade andelen som fick godkänt mer än halverats jämfört med 1992. På flera uppgifter var andelen godkända en tredjedel av andelen godkända 1992.
Den svåraste uppgiften, som 27 procent av studenterna klarade 1992, klarade knappt fem procent av Chalmersstudenterna hösten 2013.
Provresultaten pekar i samma riktning som resultaten i de internationella kunskapsundersökningarna Pisa.
Anette Jahnke är projektledare för NCM:s arbete med Matematiklyftet och hon har en fil lic-examen i matematik från Chalmers.
- Den negativa utvecklingen har bromsats upp och vissa tester har visat på en viss stabilisering, säger hon.
- Det har gjorts stora insatser de senaste åren. Arbetet med att stödja lärare, elever och studenter måste fortsätta.
Enligt Jahnke behövs en ökad samverkan mellan grundskolan och gymnasieskolan och mellan gymnasieskolan och högskolan.
- Det är inte konstruktivt när alla skyller på varandra, säger hon. Det måste finnas ett gemensamt ansvar.
- Men det finns betydande brister, bland annat i algebra och räkning med bråk, från grundskolan som hämmar eleverna.
Jahnke menar att intentionerna med de nya kursplanerna och de nya nationella proven i matematik, som infördes i gymnasieskolan 2011 var att bidra till att vända utvecklingen.
- Tidigare hade alla gymnasieelever samma kursplaner medan eleverna på naturvetenskapliga programmen läste mer i högre årskurser. Nu får samhällsvetare, humanister och naturvetare olika kurser.
Jahnke betonar som flera andra lärarnas roll för matematikundervisningen.
- Kursplaner i all ära men vad läraren förmår och gör på lektionerna i skolans alla stadier och på universitet är oerhört viktigt för elevernas förståelse för matematik och färdigheter i matematik.
