Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
1/3

Vandringar för mer hälsosamma matvanor

Angereds Närsjukhus har startat butiksvandringar – tips och information om hälsosamma val i matbutiken. Det bygger på efterfrågan i befolkningen och är ett led i Angereds Närsjukhus fokus på jämlik hälsa.
– Jag tror att vi är det enda sjukhus i Sverige som jobbar med folkhälsa på det här sättet, säger Maria Magnusson som är verksamhetsansvarig.

Vad innebär en nyckelhålsmärkning? Hur läser man en innehållsförteckning? Hur vet man om müslin innehåller mycket socker? Det är exempel på frågor som deltagarna på en butiksvandring får svar på. Vandringarna, som hålls i olika matbutiker i Nordost, är uppbyggda kring nio olika stationer: till exempel grönsaker, pasta och gryn, kött och chark och bröd. Folkhälsoplaneraren Charlotta Bertolino och dietisten Elin Lustig jobbar på Angereds Närsjukhus och är ansvariga för projektet.

– Butiksvandringarna bygger på Livsmedelsverkets rekommendationer. Det handlar om att förmedla kunskaper och inte om att ge pekpinnar, säger Elin Lustig.

Ledarna för vandringarna är de hälsoguider som fungerar som en länk mellan befolkningen och Angereds Närsjukhus. I dag finns ett sextiotal hälsoguider som tillsammans talar 20 olika språk.

– De är helt ovärderliga i det här arbetet och viktiga i kommunikationen om hälsosamma levnadsvanor. De når fram dit traditionella kommunikationsvägar inte sträcker sig, säger Charlotta Bertolino.

LÄS MER: Hon jobbar för en jämlik vård

14 hälsoguider ska hjälpa dig hitta rätt

14 hälsoguider har gått en kortare utbildning för att lära sig mer om Livsmedelsverkets kostrekommendationer, nyckelhålsmärkningen och tallriksmodellen.

I Göteborg är såväl hälsan som vården ojämlik. När stadens olika områden jämförs med varandra skiljer sig medellivslängden med 7,5 år för kvinnor och upp till 9,1 år för män mellan olika delar av Göteborg. När arbetet med Angereds Närsjukhus inleddes 2007 gjordes behovsanalyser som visade att befolkningen i Nordost har högre dödlighet i sjukdomar kopplade till levnadsvanor jämfört med andra delar av staden. Befolkningen i Nordost röker mer, lider i större utsträckning av övervikt och är mer fysiskt inaktiva jämfört med andra områden. Angereds Närsjukhus har därför ett uppdrag att bidra till en utjämning av ojämlikheterna i befolkningen.

Folkhälsoplaneraren Charlotta Bertolino och dietisten Elin Lustig jobbar på Angereds Närsjukhus, bland annat i projektet med hälsoguider i matbutiken. Bild: Lisa Thanner
Folkhälsoplaneraren Charlotta Bertolino och dietisten Elin Lustig jobbar på Angereds Närsjukhus, bland annat i projektet med hälsoguider i matbutiken. Bild: Lisa Thanner

– Man pratar mycket om jämlik hälsa idag. Men det finns ont om konkreta metoder kring hur man faktiskt kan arbeta, säger Maria Magnusson, verksamhetsansvarig för folkhälsoenheten, och som har jobbat med folkhälsa i Angered sedan 80-talet.

Folkhälsoarbetet på sjukhuset har två inriktningar: att påverka samhället så att det blir så hälsosamt som möjligt och samtidigt vara en resurs för enskilda människor som vill ändra sina vanor.

– Det handlar om ett långsiktigt arbete. Det tar tid att förändra strukturer och levnadsvanor, säger Maria Magnusson.

Inom ramen för folkhälsoarbetet har man jobbat med flera olika insatser, till exempel med cykelskolor, doulaverksamhet, mellanmålsprojekt för barn i mellanstadieålder och att sprida information om cellprovtagning.

LÄS MER: Tyskar: Merkels hälsa är en privatsak

LÄS MER: Så mår vi – på riktigt

Butiksvandringar pågår fram till maj

Folkhälsovetaren Moa Hallmyr berättar att de hela tiden försöker ha en kritisk blick på arbetet.

– I cykelskolorna är det många som har lärt sig att cykla. Men flera av dem har tyckt att det känns läskigt att cykla i trafiken och att det är långt till närmaste cykelaffär. Dessutom har långt ifrån alla råd att köpa en cykel, säger hon.

Då utvecklades arbetet till att med hjälp av volontärer även omfatta cykelutflykter och cykelmeck, där deltagarna fick reparera en cykel som allmännyttan hade tagit hand om.

– På så vis fick deltagarna lära sig laga sin cykel och blev bättre på att hitta till cykelvägarna i närområdet, säger Moa Hallmyr.

Butiksvandringarna har precis dragit i gång och pågår fram till maj. Sedan ska arbetet utvärderas.

– Då kommer vi till exempel gå igenom om det kommit in specifika frågor och titta på vad som fungerat bra och mindre bra, säger Charlotta Bertolino.

LÄS MER: Mer fett och mindre grönt i kosten viktigt efter 65

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.