Bostadsrättssystemet är för många långt ifrån en självklarhet. På Peabs bostadsrättsskola, som tidigare hållits i Stockholm och Södertälje, har man därför kunnat ställa alla frågor man har om att köpa och bo i bostadsrätt.
Majoriteten av de som kommer till utbildningen är inte uppväxta i Sverige. Det första undervisningstillfället i Göteborg hölls därför även på persiska och arabiska.
Ett femtiotal av de som anmält sitt intresse har tagit sig till kontorshotellet på Avenyn. Undervisningen sker avskilt baserat på språk och i lokalen där det talas persiska står Sima Zangiabadi, affärsutvecklingschef på Peab Bostad, längst fram. Hon är en av initiativtagarna till skolan som har som syfte att ge människor möjlighet att äga sina hem, oavsett tidigare boendeform, ursprung och ålder.
– Vi har tittat på statistik som visar att unga gärna vill äga sin bostad. De behöver kunskap om hur de kan komma dit. Det krävs många delar men vi kan bidra med den här delen, säger Sima Zangiabadi.
Leheng Sulieman, en av deltagarna, bor idag i en hyresrätt i Masthugget och har kommit till bostadsrättsskolan för att förbereda sig inför ett bostadsköp.
– Jag hade frågor om vad förening betyder, vilka de är, vad de bestämmer, säger han och fortsätter:
– Jag visste inte att bostadsrätt betyder att man bara äger en del av huset.
Ivriga händer
Det diskuteras vad man får göra i en bostadsrätt, man får till exempel inte riva väggar hur som helst. Händer sträcks ivrigt upp i luften.
– Vad betyder en bärande vägg? Vilken vägg i det här rummet är bärande? Leheng Sulieman undrar också hur det fungerar med underhåll av vitvaror och om man tar med sig kyl och frys när man flyttar. Christel Wihlfeldt, som föreläser, förklarar att man i Sverige i regel lämnar vitvarorna – men om man bara åker till Danmark ser det helt annorlunda ut.
– Det är många från andra länder som inte är vana vid det här systemet. Det är lite komplicerat, man måste förklara att man äger en andel av bostadsrättsföreningen och därför har rätt till din lägenhet. Man har vissa skyldigheter men kan också påverka, säger Sima Zangiabadi.
– Det finns utlandsfödda som har möjlighet att köpa en bostad, men inte gör det för de har inte har kännedom. Vi vill bidra till mångfald, integration och kunskap om det svenska systemet, säger Sima Zangiabadi och menar att bostadsrättsskolan är ett initiativ för social hållbarhet.
Frågorna på persiska innehåller ord som "bostadsrättsförening", "radhus" och "äganderätt".
– Det ställs frågor om fördelar och nackdelar med olika boendeformer och hur man kan bedöma årsredovisningar och så vidare, säger Sima Zangiabadi.
Det pratas och diskuteras intensivt, bläddras fram och tillbaka i Powerpointen för att förklara tills alla har förstått. Leheng Sulieman är nöjd när han lämnar rummet, han har fått svar på alla sina frågor. Sima Zangiabadi tycker att bostadsrättsskolan blev lyckad även denna gång.
Kommer det fler tillfällen att besöka bostadsrättsskolan i Göteborg?
– Absolut, om behov och efterfrågan finns, säger Sima Zangiabadi. Vi har även planer på digitala utbildningar.
Trots den nyvunna kunskapen kommer inte Leheng Sulieman köpa en bostadsrätt inom en snar framtid.
– Jag litar inte på bostadsmarknaden just nu. Men om priserna går ner så är jag redo.
