Utbetalningen av elstöd till hushåll i södra och mellersta Sverige är igång. För att stötta hushållen i krisen fattade även EU-ländernas energiministrar vid ett krismöte 30 september beslut om ett ”elstöd på EU-nivå”.
Sverige representerades av energi- och digitaliseringsministern Khashayar Farmanbar (S).
Det beslutet grundar sig på att elproducenter runtom i Europa gjort gigantiska övervinster, särskilt de som inte är beroende av fossila bränslen.
Energiministrarnas beslut landade i att dessa övervinster från och med 1 december 2022 istället ska fördelas till elkunderna.
Enligt DN satte EU-ledarna gränsen för hur mycket elbolagen får tjäna till 180 euro per megawattimme. Minst 90 procent av intäkterna över 180 euro ska gå till staten. Därefter ska pengarna betalas tillbaka till elkonsumenterna, eller på andra sätt komma dem till dels, exempelvis genom bidrag till energieffektivisering.
Regeringen: Krävs kompletterande uppgifter
Beslutet är en förordning och har implementerats i samtliga EU-länder förutom Sverige, rapporterar DN.
Regeringen motiverade varför i ett pressmeddelande.
”Regeringen bedömer att det krävs kompletterande lagstiftning i Sverige för att tillämpa intäktstaket för vissa elproducenter enligt EU:s förordning 2022/1854”.
Enligt förordningen gäller intäktstaket i EU mellan 1 december 2022 och 30 juni 2023.
I Sverige kommer intäktstaket vara på plats först 1 mars. Det innebär att elbolagen under perioden elpriserna är som högst kommer att kunna ta ut sina övervinster.
Enligt uträkningar av expertmyndigheterna Svenska kraftnät och Energimarknadsinspektionen, som DN har begärt ut, skulle ett intäktstak mellan december och februari ge flera miljarder kronor.
Sverige riskerar böter
– Enbart i januari och februari handlar det om 6,1 miljarder kronor, enligt våra beräkningar. Men det är en grov skattning, berättar Energimarknadsinspektionens analytiker Fredrik Beskow till DN.
DN skriver också att EU kan komma att inleda ett överträdelseförfarande mot Sverige kopplat till hur förordningen om intäktstak har följts eller inte följts.
Här riskerar Sverige böter, skriver DN.
Niklas Ekstrand är finansråd med ansvar för skattefrågor på finansdepartementet. På frågan varför Sverige som enda land enligt DN:s uppgifter inte kan acceptera det intäktstak som gäller i resten av EU, säger han att Sveriges lagstiftningsprocess generellt är något längre än andra länders.
– Det är möjligt att vi är sist, men jag är inte så säker på det. Jag vet att det har varit utmaningar för många länder. Bland annat tror jag det skulle träda i kraft 1 mars i Tyskland, säger Niklas Ekstrand.
Enligt honom har frågan beretts i rekordfart, där Lagrådet dessutom har gjort samma bedömning som regeringen om tillvägagångssätt.
– Vi har tagit fram en helt ny skatt, det finns inga förebilder. Jag har aldrig varit med och tagit fram en skatt på så här kort tid. Så det handlar inte om att inte vilja. Det här har varit högprioriterat, säger rättschefen på finansdepartementet.
I sitt arbete har departementet utgått från EU:s förordning, tidigt konstaterat att den inte gick att tillämpa utan kompletteringar.
– Vi har kortat alla ledtider, både vad gäller remisstider, beredningen och motion.
Kunde det ha gått att undvika denna situation?
– Nej, givet att det skulle införas en sådan här skatt, har jag svårt att se att den skulle kunna träda i kraft snabbare. Det är min bedömning.
Vad riskerar Sverige för juridisk konsekvens som du ser det?
– Kommissionen kan ha synpunkter på detta – och i slutändan stämma Sverige. Huruvida kommissionen kommer göra det kan jag inte uttala mig om. Jag kan konstatera att medlemsstaterna har genomfört det här på väldigt många olika sätt. Sker det får vi ha en dialog med kommissionen.
Kritiken mot regeringens hanterande av frågan har varit skarp från oppositionspartierna. På måndagseftermiddagen rapporterade också Sveriges Radio att Vänsterpartiets partiledare Noshi Dadgostar KU-anmäler vice statsminister och näringsminister Ebba Busch samt finansminister Elisabeth Svantesson, för hur de ska ha skött frågan om intäkts-tak.
GP söker finansminister Elisabeth Svantesson (M).
LÄS MER:Nu kommer elstödet – det här ska du inte göra med pengarna
LÄS MER:Elva privatekonomiska ljusglimtar i mörkret
LÄS MER:Anna-Lena uppmanas komma överens om elstöd med köparen
Missa inte det senaste från GP Ekonomi!
Nu kan du få alla våra ekonominyheter, reportage och analyser som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Ekonomi. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP Ekonomis Ida Johansson förklarar och analyserar privatekonomi och kommer med aktuella spaningar och lästips.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
