- När Obama tillträdde var USA:s ekonomi en båt utan både roder och köl. Han hade inget manöverutrymme under sina första år, säger Robert Bergqvist, chefekonom på SEB.
Återhämtningen ur den stora recessionen blev trög och utdragen, trots ett gigantiskt stimulanspaket på 800 miljarder dollar och hundratals miljarder dollar i stöd till krisföretagen på Wall Street och i Detroit.
Främst konfrontation
Efter de akuta krisåtgärderna satsade Obama allt på ett kort: den omstridda sjukvårdsreformen Obamacare som skrevs på i mars 2010.
Obamacare har gett miljontals tidigare oförsäkrade amerikaner tillgång till sjukvård. Men då reformen bygger på subventioner, skatter och regleringar har den retat gallfeber på många republikaner. De dryga sex åren som har gått sedan dess har därmed främst handlat om konfrontation, inte minst om USA:s omstridda skuldtak.
- Jag tror inte man kommer komma ihåg Obama speciellt mycket för vad han gjort ekonomisk-politiskt, säger Bergqvist.
I stället ser han, som de flesta, stimulanserna från USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) som avgörande för att USA:s ekonomi befinner sig i det goda skick som den gör.
Johnny Bo Jakobsen, chefsanalytiker på Nordea, håller med:
- USA:s ekonomi är i väsentligt bättre skick i dag än för åtta år sedan. Men det beror mer på penningpolitiken än på Obamas finanspolitik.
Missnöjet med resultatet av Obamas finanspolitik är utbrett. Utöver skuldberget är det många som kritiserar de växande inkomstklyftorna i USA, som under Obamas år vid makten har skenat iväg till de största sedan 1920-talet.
Ärver ett skuldberg
Vad som väntar med Trump i Vita huset är svårt att förutse. Han ärver ett skuldberg på i runda slängar 20000 miljarder dollar, 104 procent av BNP. Och med lånefinansierade satsningar och skattesänkningar lär han slå i skuldtaket redan efter några månader vid makten.
- Sedan är ju de skattesänkningar han avser att genomföra för hushållen inget som går till medel- och låginkomsttagarna. Så det lär ju inte minska den ekonomiska ojämlikheten i USA, säger Bergqvist.
Han tilläggar att risken är stor att det mesta av sänkningarna går till sparande i stället för konsumtion.
Vallöftena om stora infrastruktursatsningar tar samtidigt tid att förverkliga. Oron är även stor för ekonomiska bakslag om Trump verkställer sina protektionistiska hot – som muren mot Mexiko och strafftullar på produkter från Kina.
Varken Bergqvist eller Jakobsen tror att Trump, som utlovat, kan fördubbla tillväxten från årets cirka 1,6 procent. Bergqvist tror att den kan landa på cirka 2,5 procent i år och nästa år. Jakobsen räknar med drygt 2 procent de första två åren vid makten och varnar för att det snarare skapas inflation än tillväxt av de satsningar Trump talar om.
- Och då måste Fed neutralisera stimulansen med en stramare penningpolitik.
Fakta: Dukat bord för Trump
Man får gå tillbaka till slutet av 1980-talet och George Bush den äldre för att hitta en tillträdande president i USA som har bättre ekonomiska förutsättningar vid maktövertagandet än Donald Trump.
USA:s arbetslöshet uppgick i december till 4,7 procent, aningen över novembers nivå på 4,6 procent – den lägsta nivån på nio år.
Inflationen är på väg upp och tillväxten lyfte till 3,5 procent i årstakt i tredje kvartalet. Samtidigt kretsar börserna på Wall Street nära historiska rekord, medan efterfrågan på bostäder har ökat till den högsta nivån på många år.
I jämförelse var det en krishärd som den avgående Barack Obama tog över efter George W Bush för åtta år sedan. Bolånekrisen, som kulminerade med Lehman Brothers-kraschen i september 2008, hade slagit sönder stora delar av finansindustrin och skapat en global recession. USA:s bilindustri gick på knäna och under Obamas första år i Vita huset gick 800000 arbetstillfällen i USA upp i rök.
Arbetslösheten toppade på 10 procent i oktober 2009.
Källa: Financial Times