Det krävs "ganska stora förändringar av årets scenario" för att ens börja diskutera en räntesänkning i juni, enligt Erik Thedéen. Och det räcker inte med en oväntat låg inflationssiffra för maj från Statistiska centralbyrån (SCB) den 14 juni.
– Det är inte enskilda siffror som kommer att avgöra utan det är sammanhanget runt dem. Frågan ligger inte på bordet. Det är två sänkningar under andra halvåret som är vårt huvudscenario, säger han till journalister efter ett tal på ett möte arrangerat av Nationalekonomiska föreningen i samarbete med Swedbank.
"Ny fas för penningpolitiken"
Uttalandet görs med brasklappen att han som Riksbankschef inte kan utesluta någonting.
– Men det är en ganska hög tröskel för att vi ska överväga det.
Riksbanken kommer enligt Thedéen att gå försiktigt fram när man nu ska börja lätta på den åtstramande politiken. För inflations- och räntepressade hushåll och företag flaggar han för att vi nu verkar vara på väg in i "en ny fas för penningpolitiken" med räntesänkningar och reallöneökningar.
Framöver kommer flexibilitet vara ett ledord när jakten på inflationsmålet på 2 procent fortsätter. Thedéen varnar för en situation där Riksbanken väntas agera omedelbart med att "toksänka" styrräntan om inflationen skulle ligga på 1,8 procent – eller tvärtom, "tokhöja" om den är på 2,2 procent.
– Vi måste ta det på längre sikt. Är vi på ungefär 2 procent? Det är flexibel penningpolitik.
– Vi måste tåla att inflationen avviker uppåt eller nedåt, givet att vi är trygga framåt.
Minskad konsumtion
Thedéen säger i sitt tal att många har fått det tufft när både priser och räntor dragit iväg uppåt. Det syns bland annat på minskad konsumtion, fler konkurser, varsel och kraftiga fall i bostadsinvesteringar.
Hög efterfrågan på arbetskraft – bland annat tack vare återhållsamma löneökningar – har dock gjort krisen mindre kännbar än väntat för Sverige som helhet, enligt riksbankschefen.
Nästa räntebesked från Riksbanken är planerat till den 27 juni.
Fakta: Inflationen nära målet
Erik Thedéens tal hålls sedan Riksbanken tidigare i maj sänkt styrräntan med 0,25 procentenheter till 3,75 procent – den första sänkningen på över åtta år. Den kommer efter en period av snabba och stora räntehöjningar 2022-2023, från 0 till 4,00 procent. Höjningarna gjordes för att dämpa den ovanligt höga inflationen, som enligt KPIF-måttet toppade på 10,2 procent i december 2022.
Inflationen närmar sig nu Riksbankens mål på 2 procent i KPIF-inflation igen – med noteringar på 2,2 respektive 2,3 procent i mars och april. Och det senaste budet från Riksbankens direktion är att det kan bli två räntesänkningar till i år på 0,25 procentenheter var – om inflationsprognoserna håller – till en styrränta på 3,25 procent vid årsskiftet.
Många bedömare tror att det kommer att behövas fler räntesänkningar i år för att undvika en situation där den svenska inflationen faller ned till en för låg nivå – som den var på under stora delar av perioden 2009-2020.