På hösten när spannmålen är mogna är problemen som störst.
– Spannmål har vi nästan slutat odla, vi får inte ha det ifred. Skulle vi låta det stå tills vi behöver tröska vet vi att det försvinner, säger Camilla Hilmersson.
Det går tydligt att se var vildsvinen bökat. Kvar är bara tuvor av gräs, jord och stora stenar. Stora jordkakor och stenar följer med in i ensilaget under tröskning. Det orsakar en feljäsning i processen och kan göra kor sjuka, förklarar hon.
Vildsvinen hotar också den biologiska mångfalden när de förstör naturbetesmarker som inte går att återställa.
– Det tar väldigt många år för markerna att återhämta sig, och i många fall är det inte ens möjligt.
Stora förluster
Skadorna innebär hundratusentals kronor i förluster årligen, uppskattar både Tobias Holmqvist och Camilla Hilmersson.
– Det är nästan en halv miljon om året i skördeförluster och reparationskostnader. Vi måste reparera skador både på grödorna och dessutom åtgärda maskinskador, säger Camilla Hilmersson.
Skadorna motsvarar 20–25 procent av arealen.
– Vi skulle vilja se att det minskar till fem procent, det hade varit lättare att hantera. Att problemet skulle försvinna känns utom räckhåll, eftersom regeringen vill att vildsvinen ska få finnas kvar, säger Tobias Holmqvist.
"Fullständig explosion"
Mängden vildsvin gått upp och ner, det minskade för några år sedan för att ta en tvärvändning förra året, upplever de båda.
– I fjol fullständigt exploderade det, efter en mild vinter och mycket ekollon, säger Tobias Holmqvist.
Han och Camilla upplever att vildsvinen har kommit söderifrån och etablerat sig uppåt i landet där det finns skog, åkrar och betesmarker. Det finns väldigt stora lokala variationer.
– Det är jakten som avgör om man klarar sig från vildsvin eller inte. Där de lämnas ifred blir vildsvinen ett stort bekymmer, säger Tobias Holmqvist.
Att stängsla ut djuren är en oerhört dyr investering, menar Camilla Hilmersson.
– Vi har duktiga jägare omkring oss, och ett rätt högt tryck på avskjutningen. Men vildsvinen har blivit för många. Det skulle behövas ett högre jakttryck och avskjutning av hondjur.
Fanny Hällegårdh/TT
