Men samtidigt är de rika länderna långt från att uppfylla FN-åtagandet om 0,7 procent av BNI, skriver biståndsorganisationernas paraplyorganisation Concord i ett pressmeddelande.
Totalt gavs 161,2 miljarder dollar i utvecklingsbistånd under förra året. Det är en ökning med 3,5 procent och utgör 0,32 procent av BNI – att jämföra med FN:s mål om att höginkomstländerna ska ge minst 0,7 procent.
Sveriges bistånd uppgick till 1,14 procent av BNI för 2020. Detta innebär att Sverige var världens största biståndsgivare i relativa termer. På andra plats hamnar Norge med 1,11 procent enligt statistiken som tagits fram av OECD:s biståndskommitté DAC.
Endast fyra av EU-medlemsstater – Sverige, Luxemburg, Tyskland och Danmark – ligger på eller över 0,7 procent BNI. Övriga EU-länder ligger liksom tidigare under åtagandet.
Bakom ökningen av EU:s totala bistånd döljer sig också en ökning av bistånd i form av lån från flera stora länder som Frankrike och Tyskland.
"Det är oroväckande om EU ökar andelen bistånd genom lån i stället för att ge mer gåvobistånd. Det riskerar spä på ohållbara skuldbördor i många låg- och medelinkomstländer i stället för att bidra till långsiktigt hållbara lösningar", säger Erik Lysén, chef för Act Svenska kyrkan, i en kommentar till OECD:s siffror.
De länder som minskat sin biståndsbudget mest i pengar räknat är Australien, Grekland, Portugal och Storbritannien.
Kommentarer
Kommentera artikeln
Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.