Bic är en av världens största producenter av dagligvaruprodukter som pennor, rakhyvlar och engångständare, produkter som hittills oftast varit tillverkade av hårdplast och åkt direkt i soporna när de är slutanvända.
Men Bic kommer nu med sin första rakhyvel tillverkad av bambu, istället för plast. Den kan dessutom återvinnas. Första testmarknaden blir Sverige, där Bic har sitt Nordenkontor i Göteborg.
LÄS MER:Efter plastskatten – nu köper vi färre påsar
LÄS MER:Så ska pant på matlådor och take away-förpackningar minska plasten
– Vi tycker att den här rakhyveln i naturligt material är en världsnyhet. Att Sverige har blivit utvalt som lanseringsland är för att konsumenterna, framför allt den yngre generationen, driver på kraven mot företagen om hållbara produkter. De snackar inte bara, utan väljer den typen av produkter, och där ligger de nordiska ungdomarna långt framme och ställer höga krav, säger Mathias Freiholtz, Nordenchef för Bic.
Det är därför Bic till hälften på allvar och till hälften på skämt brukar kalla Sverige för ”tortyrtestet” när det gäller hållbarhet. Blir rakhyveln accepterad här, kan det fungera på andra ställen i världen också.
Över fem miljarder rakhyvlar säljs per år
Enligt Award Catalogue Beyond Plastic säljs det över fem miljarder rakhyvlar i hårdplast per år i världen. En marknad som växer i samma takt som intresset för skönhetsprodukter ökar. Här ligger jättar som Bic och Gillette sida vid sida och konkurrerar om kunderna.
I Sverige har Bic över 45 procent av volymen av försäljningen av rakhyvlar. Och det är här man nu vill gå över till hållbart material.
– Vår hållbarhetsresa har pågått i 15 år och där ingår att titta på alternativa material. Bamburakhyveln är den första produkten som kommer utifrån det arbetet, så det är därför det är extra stor uppmärksamhet kring detta, säger han.
Bambu en naturlig råvara
Att det blev just bambu beror på att det är ett elastiskt material och betraktas som miljövänligt eftersom det är en naturlig råvara som inte kräver konstgödning eller bekämpningsmedel.
– Vi ville välja ett naturligt material, men produkten ska också fungera i den miljö som den används. När man rakar sig så är det en ganska stor påfrestning på produkten, och du kanske står i duschen. Så det blev bambu det material som klarade vårt kvalitetstest, säger Mathias Freiholtz.
Så har vi rakat oss genom tiderna
Rakning förekom redan i det antika Egypten, med hjälp av pincetter och vaxning.
Rakknivar och pincetter av brons har påträffats i svenska bronsåldersgravar.
Rakknivar med utfällbart blad har använts från medeltiden fram till 1900-talets början.
Gillette revolutionerade rakningen med sin säkerhetsrakhyvel och utbytbara stålblad 1901.
Elektriska rakapparaten kom 1931.
1975 kom engångsrakhyveln från franska BIC.
På 1980-talet, i samband med att tredagarsstubben blev modern, kom den ställbara skäggtrimmern.
Källa: Nordiska museet
På 90-talet kom mängder av nya sorters rakhyvlar och rakvårdsprodukter, främst riktade mot kvinnliga konsumenter. Men den nya bamburakhyveln riktar sig till alla.
– Vi håller i rakhyveln lite olika. Män håller på ett sätt när de rakar sig i ansiktet, kvinnor trycker mer med pekfingret när de rakar benen. Men den här är unisex och fungerar lika bra för herr och dam, säger han.
Vad blir då nästa steg, er produktkatalog innehåller väldigt mycket hårdplast?
– Vi har skruvat upp miljöarbetet hela tiden. Många av våra pennor är miljöcertifierade idag, med olika procentenheter av återanvänd plast. Med tändarna började vi med förpackningarna för drygt ett år sedan, så det går i olika faser. Sedan får vi hoppas att konsumenterna också väljer produkterna. Det finns ett gemensamt ansvar i detta, säger Mathias Freiholtz.
Missa inte det senaste från GP Ekonomi!
Nu kan du få alla våra ekonominyheter, reportage och analyser som en liten notis direkt till din telefon.
Klicka på följ-knappen här intill vid taggen Ekonomi!
