Något har hänt. Numera tar det i snitt över 100 år för svensken att amortera av sitt bostadslån, medan det så sent som i mitten av 2000-talet tog 30-40 år.
- Sverige hör till de länder där hushållen skuldsatt sig allra mest och det gör att vi hela tiden blir mer sårbara, säger Bengt Hansson, som är utredningschef på Statens Bostadskreditnämnd.
Högst belånade är unga bostadsrättsägare i storstad. En göteborgare med bostadsrätt amorterar i snitt 140 år, en stockholmare 170.
Det hänger förstås samman med bostadsbristen, som fått priserna att stiga kraftigt under en följd av år. Men Bengt Hansson ser också en förändrad inställning till att skuldsätta sig och den oroar honom. Förr var det de unga som hade skulder, medan de äldre amorterade och blev skuldfria. Numera anses det normalt att ha lån i alla åldrar.
- På tio år har vi gått från att ha skulder motsvarande 80-90 procent av disponibel inkomst till 165 procent av disponibel inkomst. Den höga skuldsättningen gör att många svenskar får svårt att klara betalningarna på bolånen när det blir kris.
Bengt Hansson påpekar att mönstret är det samma i stora delar av världen: kreditmarknaden har avreglerats, det har funnits en enorm tro på att marknaden alltid har rätt, globaliseringen har hållit nere både priser och löner, centralbankerna har sänkt räntan när inflationsspöket försvunnit.
- Det där har bildat en mix som gjort att hushållen har skuldsatt sig. Många inser inte att vi levt i en exceptionell tid utan räknar med att bostäder alltid stiger. Men i vissa länder har skuldsättningen gått snabbare än i andra och det är länder där man inte har ett fast amorteringskrav eller en amorteringskultur, säger Bengt Hansson.
Han ser det som den gemensamma nämnaren för Storbritannien, Irland, USA, Spanien, Danmark – och Sverige. Därmed finns det också en klar risk att Sverige drabbas av en bostadsbubbla, på samma sätt som de fem andra länder han räknar upp.
- Skulle det bli en svår kris för svensk export, då får vi problem. Vi vet inte när saker och ting blir svåra att hantera, men det är stor sannolikhet att det händer någon gång om vi inte börjar få stopp på skuldsättningen, anser Bengt Hansson.
Han får medhåll av internationella bedömare. I somras kom både EU-kommissionen och Internationella valutafonden med varningar till Sverige: hushållens skulder är farligt stora.
Men det finns också de som tycker att oron är överdriven. Till dem hör Nordeas chefsekonom Annika Winsth.
- Många av de analyserna är undermåliga, vår bedömning är att hushållen amorterar i ganska lagom takt, säger hon.
Skälet är att samtidigt som hushållen dragit på sig större skulder så har räntan sjunkit. Nu räknar visserligen Nordea med stigande räntor, men inte till det tidiga 90-talets dramatiska nivåer. Annika Winsth konstaterar också att skulderna inte alls ökar lika snabbt som tidigare. I det läget anser hon att det vore fel att exempelvis införa ett amorteringskrav.
- Det kan snarare öka människors risk om man tvingas ha allt sitt sparande i boendet. I Sverige har vi ju en tradition av att också spara i aktiefonder. Det irriterar mig att man ofta bara tittar på hur mycket man amorterar i olika länder, det är som att jämföra äpplen och päron, säger Annika Winsth.
Hon tycker inte att det är märkligt att Nordea har helt andra regler på den finska marknaden – där förväntas lånen vara betalda efter 30 år.
Men för Bengt Hansson är den finska modellen idealet. Han tror att svenskarna skulle må väl av att importera lite av den amorteringskulturen.
• Räkna på om du klarar högre ränta.
• Fundera över din risk att bli arbetslös eller sjuk.
• Hur viktig är bostaden för dig och hur riskbenägen är du?
• Tänk på att bostäder inte alltid stiger i värde. I Sverige var priserna nästan konstanta från 50-talet till sent 90-tal.
• Enligt Bostadskreditnämndens (BKN) statistik är amorteringstiden numera genomsnittligt cirka 70 år för villor och 125 år för bostadsrätter. Men i Stockholm är motsvarande siffror 100 respektive 170 år och i Göteborg 100 respektive 140 år.
• BKN har också tittat på hur hushållens skulder förhåller sig till den disponibla inkomsten.
År 1980: 88 procent av den disponibla inkomsten. År 1990: 119 procent. År 2000: 107 procent. År 2011: 166 procent.
• Enligt BKN har ökningstakten för bolånen dämpats. Mellan augusti 2011 och augusti 2012 steg de med 4,75 procent, med prognosen för 2012 är att ökningstakten stannar på 4,2 procent.
• Den 1 oktober 2010 infördes ett bolånetak, för att dämpa skuldsättningen. Nya lån bör inte överstiga 85 procent av bostadens marknadsvärde. Enligt Finansinspektionen har det lett till en minskning av de riktigt höga lånen.
• Amorteringskrav är ett förslag som debatterats flitigt på sistone och som förordats av Swedbanks vd Michael Wolf. Men övriga storbanker är negativa.
• Sex av tio svenskar vill ha en lag om amorteringstvång, enligt en Sifomätning i Svenska Dagbladet. Vänsterpartiet delar den åsikten, medan övriga politiska partier är tveksamma.
